Under den borgerliga regeringen har vi sett en politik där man successivt dragit ner på antalet högskole- och universitetsplatser. Detta samtidigt som efterfrågan på utbildad arbetskraft ökar.
Sedan den borgerliga regeringen tillträdde har antalet platser i högre utbildning gått ner med 13 procent enligt Universitetskanslersämbetet. Samtidigt ser vi, liksom i grundskolan, en allt mer segregerad skola där de som kommer från hem med välutbildade föräldrar lyckas bättre även på universitet och högskola. Socialdemokraterna vill se ett högskolelyft.
Högskolelyftet omfattar sex punkter:
1. Fler unga ska studera: Efterfrågan på högutbildade ökar på arbetsmarknaden, ungdomsarbetslösheten är alarmerande hög och söktrycket till högskolestudier har aldrig varit högre.
Det kräver en investering om 16 000 fler utbildningsplatser på högskola/universitet (10 000) och yrkeshögskola (6 000). Fokus på bristyrken. En investering om cirka 1,5 miljarder kronor
2. Treterminssystem: Lärosätena ska ges i uppdrag att kraftigt utöka antalet relevanta sommarkurser som ska ge studenter möjlighet att slutföra sin utbildning på kortare tid och komma ut på arbetsmarknaden tidigare.
Här avsätts 30 miljoner kronor som en stimulans för fler relevanta sommarkurser.
3. Högre kvalitet och högre krav, fokus på lärarutbildningen: Heltidsstudier ska motsvara heltid. Studenter ska i snitt studera 40 timmar/vecka för att klara kraven i utbildningen. Fokus på fler lärarledda undervisningstimmar och högre krav.
Vi satsar 100 miljoner kronor för högre kvalitet i lärarutbildningen
4. Breddad rekrytering – den sociala snedrekryteringen fortsätter: Fler utbildningsplatser. Alla gymnasieprogram ska ge behörighet att gå vidare till högskolestudier. Arbetslivserfarenhet ska premieras vid antagningen till högre utbildning, exempelvis via 25:4-regeln. Lärosätenas strategiska arbete måste intensifieras. En nationell handlingsplan med tydliga mål och nyckeltal för lärosätenas insatser.
5. Bättre arbetslivsanknytning: Studenter som läser ett program ska garanteras minst ett moment i utbildningen där studenten har kontakt med potentiella framtida arbetsgivare.
Det är ett steg på vägen mot att lärosätena ska ges i uppdrag att säkerställa att alla program ska ge studenten möjlighet att göra praktik, verksamhetsförlagd utbildning (VFU) eller skriva examensjobb för en potentiell framtida arbetsgivare.
Försöksverksamhet med studentmedarbetare. Syftet är att bidra till innovation och produktutveckling i befintliga små och medelstora företag, underlätta generationsväxling och ge studenterna arbetslivserfarenhet inom relevant sektor. 15 miljoner kronor till kompetensförmedlare på de 30 största lärosätena. Arbetsmarknadens parter sätter lön och villkor.
6. Vidareutbildning för yrkesverksamma: Det ska bli enkelt att bygga på sin utbildning mitt i livet. Lärosätena och yrkeshögskolan ska ges i uppdrag att erbjuda vidareutbildning för yrkesverksamma. Vidareutbildningen ska tas fram i samarbete med arbetsmarknadens parter.
Målet är att framtidens högskola…
… möter efterfrågan på fler högutbildade på arbetsmarknaden
… hjälper studenterna att läsa effektivt – hela året, hela veckan
… har hög utbildningskvalitet inom alla områden
… förbereder studenterna för arbetslivet samtidigt som studierna ger bildning och insikt
... ger samma möjlighet att studera oavsett föräldrarnas utbildning
… låter yrkesverksamma återkomma för vidareutbildning