Vi vill ha en nollvision för vårdskador

Politik2012-04-04 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Sverige har en sjukvård i världsklass. Ändå drabbas drygt 100 000 patienter av vårdskador inom sjukvården - varje år. Nästan 10 000 människor drabbas av bland annat infektioner, trycksår eller feldoseringar av läkemedel och många får bestående men.

Enligt siffror från vårdförbundet i relation till folkmängd år 2009 var det 3 000 personer som avled i Sverige till följd av vårdskador, trots att det handlar om skador som kunde ha undvikits.


Utreda orsaken
Bara på Gotland rör det sig om 18 personer som avlidit och det anser jag definitivt vara 18 personer för mycket. Vi måste införa en nollvision vad gäller skador och dödsfall som beror på brister inom sjukvården.

Alla som arbetar inom vård och omsorg har patienternas bästa för sina ögon i alla situationer. När skador och dödsfall uppstår är det därmed inte bara patienterna och deras anhöriga som berörs utan även den medicinska och omvårdande personalen.

Kunskapen om det som har gått snett måste komma all berörd personal till del, oavsett om skadorna uppkommer som en följd av den mänskliga faktorn, eller om de beror på brister inom den medicinska eller tekniska utrustning som används. Nollvisionen handlar inte om att skuldbelägga vårdpersonalen utan om att sätta upp en gemensam målsättning och skapa nationella system för att förhindra skador.


Lex Maria-anmälningar
Det kan dels vara att sprida kunskap om vilka avvikelser som uppkommer och hur man kan undvika dem, dels att ge en myndighet ansvaret för att gå ut med varningar till hela sjukvården när sjukvårdsutrustning, rutiner eller mediciner brister i sin funktion.

Idag finns det två system för att rapportera när något har gått fel: ett system med avvikelserapporter när det kunde bli en skada eller ett dödsfall och Lex Maria när en skada eller ett dödsfall inträffat.

Problemet är att det inte sker någon kunskapsöverföring till övriga landsting, trots att informationen där skulle kunna fungera förebyggande. Det leder i sin tur till att det är fullt möjligt att samma misstag begås på flera håll i dag.

Förutom det enorma mänskliga lidandet så är kostnaderna för vårdskadorna mycket stora.

Totalt beräknas de kosta samhället drygt fyra miljarder kronor, vilket motsvarar 630 000 per vårddygn eller cirka tio procent av sjukvårdens kapacitet.


Förbättra patientsäkerheten
Det är svindlande höga siffror. För att förbättra patientsäkerheten och minska antalet skador och dödsfall orsakade av brister i sjukvården måste det till ett helt nytt nationellt förebyggande arbete.

I andra länder, exempelvis USA och Storbritannien, har resultatet av studier om vårdskador lett till nationella initiativ för att förbättra patientsäkerheten. Så bör ske också i Sverige.

Precis som vi har en nollvision för exempelvis trafikdödlighet, måste vi ha en nollvision för skador och dödsfall som beror på brister i sjukvården.

Det är en högst rimlig målsättning att alla som vårdas inom hälso- och sjukvården ska kunna vara trygga i förvissningen om att de inte kommer att drabbas av allvarliga skador.