Vidga perspektiv på livsstil och hälsa
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Hur länge vi lever och håller oss friska påverkas av hur vi äter, röker, dricker, rör på oss och umgås med vänner och familj.
Det skapar möjligheter för en långsiktig hälsopolitik som går ut på att förbygga sjukdomar och inte bara bota och lindra.
Det handlar om motion på recept, läkare som ställer frågor om dryckesvanor, skolmatskampanjer, stöd för familjer och barn att äta rätt och om allt mer ambitiösa motionsprogram på arbetsplatserna.
Det skapar också förutsättningar för en ny sorts underhållning, med TV-program som Biggest loser, Kom i form med Anna Anka och Jamie Olivers matrevolution, där den brittiske stjärnkocken lär skolkök och vanligt folk att laga bättre mat.
Utvecklingen är inte problemfri.
Människor ställs till svars för sin hälsa. Det blir en plikt att hålla sig frisk för att inte ligga andra till last.
Den gemensamt finansierade sjukvården blir en förevändning för myndigheter och allmänna förståsigpåare att lägga sig i de mest intima detaljerna av människors privatliv.
Ohälsosamma vanor är dessutom betydligt vanligare bland låginkomsttagare, lågutbildade och etniska minoriteter.
I värsta fall stärker kampanjerna bara de redan hälsosamma och trycker ned de socialt missgynnade - de som verkligen skulle vinna på att lägga om livsstil, men som inte har de bästa förutsättningarna för att göra det.
Kvinnor är särskilt utsatta. De bedöms mer efter utseende och kroppsvikt än män, och de hålls ansvariga för barnens vikt. Det märks tydligt i TV-programmet Jamie Olivers matrevolution, där kvinnor drivs till tårar för sina familjers dåliga matvanor.
Sammantaget har den nya hälsopolitiken och underhållningen ett oroande drag av paternalism - en välvillig men påträngande ambition att visa socialt utsatta till rätta.
Men det finns motreaktioner. I den uppmärksammade romanen Corpus Delicti av tyska Juli Zeh skildras ett framtida skräcksamhälle där människor tvingas att leva hälsosamt.
I USA finns en veritabel folkrörelse som kämpar för ökad tolerans och bättre livsvillkor för feta. Det finns också en livlig samhällsvetenskaplig forskning om den förhärskande synen på folkhälsa, inte minst när det gäller fetma. Forskarna kritiserar de överdrivna larmen om en "fetmaepidemi". De påpekar att viktminskningsprogram sällan ger varaktig viktminskning utan snarare kan skapa nya hälsoproblem i form av ätstörningar och vantrivsel i den egna kroppen.
vad är lösningen? Att bannlysa hälsoupplysning och bantningsprogram? Knappast. Hälsa är en rättvisefråga på fler än ett sätt. Man kan till exempel hävda att alla borde få lika tillgång till ett hälsosamt liv, oavsett social bakgrund. Barnfetma ställer frågan på sin spets. Hur rättvist är det att barn i utsatta miljöer får sämre förutsättningar att motionera och äta nyttigt?
Men en sak är säker: perspektiven behöver vidgas. Vi behöver lyssna på forskningen om de sociala orättvisorna kring vikt, motion och hälsa. Och det går faktiskt att göra underhållning som är mer öppen och tillåtande. Det brittiska TV-programmet How to look good naked visar vägen. Där får deltagarna hjälp att glädjas åt den kropp de har i stället för att till varje pris ändra den.