Hösten kom tidigt i år, i stora delar av Sverige. Känslan av sommar försvann från södra Skåne redan i juli. Men trots besvärliga skördeförhållanden, med betydande förluster för många, så är det bara att blicka framåt. Det är biologisk produktion vi håller på med, och vädrets makter råder vi inte över.
Höst innebär också att Sveriges regering presenterar budgeten för nästa år. Det osäkra ekonomiska läget i världen skapar osäkerhet och kan fortsatt även smitta den svenska ekonomin. Det politiska ledarskapet sätts på prov i många länder runt om i världen. Det som berör lantbruket i budgeten är bland annat en välkommen åtgärd att slopa slaktkontrollavgiften på 90 miljoner. Politikerna har dessutom lagt fast att dessa pengar ska gå ograverat till bönderna, det blir viktigt att följa upp.
Äntligen är också en djurvälfärdsersättning på väg i mål. Ett nålsöga återstår, men viktiga besked väntas i början av oktober. Det handlar inte bara om pengar, det handlar också om en viktig signal från svenska politiker till svenska bönder. Eftersom vi lever på en fri marknad med en sträng lagstiftning, och därmed högre kostnader, har vi svårt att konkurrera, och svensk djurproduktion har minskat på en växande marknad. Jag hoppas verkligen att detta blir verklighet under nästa år.
Vad vi äter engagerar allt fler. Det är bra tycker jag, det är ändå vår "enda kropps bränsle" vi talar om, det borde engagera än fler. Hur mycket kött vi bör äta, är ett ämne som debatterats till och från. Den svenska köttkonsumtionen har ökat kraftigt sen EU-inträdet. Det är framför allt importen som tagit hand om den nya marknaden, vi importerar till exempel nära hälften av det nötkött vi konsumerar i Sverige idag. Många reflekterar nog inte över vad det innebär i förlängningen för miljö och djuromsorg både i Sverige såväl som i andra länder.
Fokus ligger ofta på att vi borde minska köttkonsumtionen. Men det finns andra åtgärder och samband som är viktiga. En åtgärd som berör alla är att vi faktiskt kan minska det enorma matspill som sker varje dag. Att kasta mat i den omfattning som vi gör idag är ett oerhört resursslöseri.
Inom det svenska jordbruket kommer vi också att kunna fortsätta minska klimatutsläpp med upp till 20 procent inom tio år. Att använda kväve och diesel på ett mer effektivt sätt, men även att bygga ut biogas. Att på sikt ersätta fossila bränslen kommer att ge resultat.
En aspekt som ofta glöms är hur viktigt det är att det finns gräsätande djur i Sverige. Vi har gott om mark som är mest lämpad för just gräs i vårt land, men vi människor äter inte gräs, därför är den bästa lösningen att förädla gräset genom djuren till mjölk och kött.
Det öppna landskapet har stor betydelse för livsmiljön på landsbygden. Det hänger ihop, vad vi äter påverkar så mycket mer än "bara några bönder". Det är också ganska komplexa system, därför är det så positivt att allt fler engagerar sig i frågor om mat.
Fler kan mer, det är bra!