Viktig valfrihet
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Den smått dramatiska utvecklingen har rört upp starka känslor på sina håll. Dels inom delar av vänsterblocket, där skolan betraktas som en av folkhemmet viktigaste byggstenar, och följaktligen som en kommunal eller möjlig statlig angelägenhet.
Men också bland företrädare för den kommunala skolan, som menar att en hårdare konkurrenssituation ställer högre krav på marknadsföring. Tid och pengar skolorna naturligtvis hellre lägger på utbildningskvalitén.
Här kan man komma ihåg att det finns privata skolor som inte marknadsför sig alls. De behöver inte, för de har ett grundmurat gott rykte. Att den kommunala skolan inte har ett lika gott rykte är ett större problem än att man då och då tvingas marknadsföra sig, och därigenom reflektera över hur väl man lever upp till elevers och föräldrars förväntan.
Andra fruktar en situation där oseriösa skolor försöker locka elever med löften om egna persondatorer och gratis körkortsutbildningar, snarare än hög utbildningskvalité. Man påpekar att detta är verklighet här och var i Sverige och antyder samtidigt att friskolorna är mer eller mindre generösa i sin betygssättning, en uppfattning Skolverket inte delar, men som man tycker sig finna stöd för i betygsstatistiken.
Problemet är att det är så svårt att jämföra olika skolor. Misstankarna om ojust betygssättning kan varken avlivas eller bekräftas så länge olika skolor lägger olika vikt vid de nationella proven (av någon anledning är det ofta samma personer som ogillar sådana test som också misstänkliggör friskolorna). Detta är ett problem, men inte ett olösligt sådant.
Nu har friskoledebatten blivit lika akut på Gotland som i Stockholm och Göteborg. I onsdags tog den borgerligt styrda barn och ungdomsnämnden ställning för ett stort antal nya friskolor på ön. Av nio ansökningar gäller fem gymnasieskolan. Om skolverket ger sitt godkännande kommer det att innebära så många som 1400 nya gymnasieplatser. Ett kraftigt tillskott, med tanke på att antalet gymnasiestuderande för närvarande är 2700. Och med tanke på Gotlands åldrande befolkning
Det här kommer att sluta i elevbrist, tror en del. Men det är ett synsätt som bortser från att skolan finns till för eleverna. Och inte tvärt om. I värsta fall så får några mindre bra skolor stänga. Tråkigt, men så länge skolgången kan garanteras för alla elever behöver en sådan nedläggning inte vara mer traumatisk än en konkurs vilken som helst.
Så visst finns det svårigheter som är förknippade med att ha många friskolor. Visst har valfriheten ett pris. Men det är ett pris väl värt att betala.