Viktigt med bred samsyn när nytt värnpliktssystem skall utformas
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Fortfarande i slutet av 1980-talet gjorde de flesta unga män värnplikten. Förra året hade antalet minskat till 9 225. Försvarsmakten beräknar att bara omkring 8 000 värnpliktiga ska utbildas varje år framöver.
Att så få gör värnplikten beror på att hoten mot Sverige har minskat de senaste åren. Den allmänna bedömningen är att något militärt hot mot Sverige inte föreligger och knappast är aktuellt under överskådlig tid. Därför har det militära försvaret bantats kraftigt och värnpliktsutbildningen dragits ner.
Numera är den viktigaste uppgiften för det militära försvaret att delta i internationella fredsbevarande och fredsskapande uppgifter. Tanken är att de internationellt insatta förbanden ska kunna fördubblas. Men med färre värnpliktsutbildade har basen för denna rekrytering minskat.
Utlandstjänstgöring är frivillig och det är bara en tredjedel av dem som fullgör värnplikten som anmäler sig till utlandstjänstgöring, trots att viljan att genomföra internationell fredsfrämjande verksamhet är ett kriterium vid uttagning till värnpliktsutbildningen.
Frivillig uttagning
Från olika håll har därför värnplikten som grund för försörjningen med soldater i försvarsmakten ifrågasatts. I en artikel i Svenska Dagbladet tar fyra företrädare för Alliansen, med försvarsutskottets ordförande Eskil Erlandsson (c) i spetsen, upp frågan. De föreslår dock inte att värnplikten ska skrotas, vilket tidningens rubriksättning antyder. Tvärtom säger Eskil Erlandsson till Ekot att "allmän värnplikt ska vi självklart vara rädda om".
Däremot ställer de relevanta frågor: "Om vi i likhet med de flesta länder på vår kontinent drar slutsatsen att värnplikten tjänat ut, vad ska komma i stället? Hur ska den folkliga förankringen vidmakthållas?"
Eventuella böter
Det här är kärnfrågorna i debatten. Genom att så få i varje årskull måste fullgöra vänrpliktstjänstgöringen kan legitimiteten i tvånget ifrågasättas. Trots att uttagningen i huvudsak ska baseras på frivillighet finns straffbestämmelserna kvar i lagstiftningen. Därför döms varje år några unga män till fängelse därför att de vägrat fullgöra sin värnpliktsutbildning.
Det här är ett orimligt system, men så sent som i våras beslutade ett nästan enigt utskott (bara folkpartiet anmälde i ett särskilt yttrande avvikande mening) att inte ändra straffbestämmelserna. Nu verkar c, m och kd ha ändrat sig.
Men att behålla pliktlagstiftningen och samtidigt helt ta bort sanktioner för dem som vägrar är inte heller rimligt. Böter eller samhällstjänst skulle kunna tänkas. Samtidigt bör uttagningen till värnpliktstjänsgöring i ännu högre grad än i dag baseras på frivillighet.
Kvinnlig mönstring
Grundfrågan är ändå hur värnpliktssystemet ska utformas när bara en bråkdel av alla ungdomar behöver tjänstgöra. Och hur ska kvinnornas roll se ut? Centerpartiet har krävt att även flickorna ska mönstra för att stimulera fler flickor att genomgå värnpliktsutbildning. Idag är det bara några hundra som varje år tar det steget.
Därför har Alliansens fyra skribenter rätt. Det är hög tid att skaffa sig "goda och väl genomtänkta svar" på frågorna om hur värnplikten ska utformas i framtiden. Det är inte ett beslut som ska fattas med enstaka rösters majoritet i riksdagen utan här krävs en bred samsyn innan radikala förändringar görs.
Men processen behöver komma igång. Världsläget kan förändras snabbare än vi anar. Det har hänt förut.