Vilka får EU:s nya topptjänster?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Bara några timmar senare skrev presidenten Vaclav Klaus under fördraget. Klaus, som är en enträgen motståndare mot hela EU-projektet, har länge gjort hårt motstånd. Men efter att han fick igenom kravet på att Tjeckien får undantag från stadgan om de grundläggande mänskliga rättigheterna gav han till sist med sig.
Det betyder att fördraget kan träda i kraft den första december.
Lissabonfördraget är ett resultat av åratal av kompromisser. Även med det nya systemet på plats så kommer EU-maskineriet att vara svårgenomträngligt och komplicerat.
Men förhoppningsvis kan det bli en smula mer demokratiskt, något mindre tungrott. EU-parlamentet ska få ökad makt, unionen får en starkare röst i utrikespolitiken, de nationella parlamenten får större möjligheter att påverka EU:s lagförslag.
För Sverige som ordförandeland är tisdagens nyhet givetvis glädjande.
- Nu är det sista konstitutionella hindret avvärjt innan president Klaus kan skriva på fördraget och det hoppas vi sker snart, sade EU-minister Cecilia Malmström i Ekot.
Men det betyder också att det nu blir ännu mer bråda dagar för Sveriges regering. När EU-fördraget väl är på plats gäller det att hitta kandidater till de två nya topptjänster som inrättas i unionen.
Det gäller dels en "EU-president", som formellt heter ordförande i Europeiska rådet och dels en "utrikesminister", som formellt heter Hög representant.
Och det måste gå ganska kvickt. EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso har sagt att han vill vänta med att tillsätta kommissionen till dess att utrikesministern och EU-presidenten är valda. Ett land som får något av topposterna kan nämligen inte räkna med någon av de tyngre portföljerna i kommissionen.
Den som oftast nämns som möjlig president är Storbritanniens före detta premiärminister Tony Blair. Men han har fått konkurrens, bland annat av den holländske premiärministern Jan Peter Balkenende och Luxemburgs premiärminister Jean-Claude Juncker. Dessutom har den brittiska utrikesministern David Miliband dykt upp i diskussionerna om utrikesministerposten, vilket skulle betyda att Blairs chanser minskar.
Deprimerande nog är ytterst få av dem som nämns i spekulationerna kvinnor. Två av de fyra topptjänsterna i unionen, de som EU-kommissionens ordförande och EU-parlamentets talman, är redan besatta av män. Nu är risken stor att ytterligare två män röstas fram.
Det beror inte på att det skulle saknas kompetenta kvinnliga kandidater. Bland EU:s 250 miljoner kvinnor finns det gott om personer med stats- och regeringschefserfarenhet, exempelvis Finlands Tarja Halonen, Irlands Mary Robinson eller Lettlands Vaira Vike-Freiberga. Men om någon av dem ska få chansen gäller det att jämställdhetsivrande länder - som Sverige - vågar och orkar lyfta jämställdhetsperspektivet i de kommande förhandlingarna.