Ingen verkar ha talat om detta för de ryska deltagarna i Melodifestivalen. Eller Eurovision Song Contest, som det numera regelmässigt heter. På engelska.
Vinnande Marija Serifovic sjöng på serbiska. Ett undantag. Den ryska kvinnliga trion Serebro ("Silver"), sjöng sig till en tredjeplats - på engelska, språket som toppat i snart tio år.
Ryska är ett av FN:s sex officiella språk (vid sidan av arabiska, kinesiska, spanska, engelska och franska) . Även om ryskans revir krympt genom sovjetväldets sammanbrott och sjunkande befolkning är det alltjämt ett stort språk.
Men det är detsamma för rysktalande som för praktikanter av världens övriga 6000 kända språk, stora som små: vill man göra sig förstådd och få genomslag på den globala scenen är det engelska som gäller.
Den vanligaste förklaringen till att engelskan blivit det globala språket är kombinationen av två imperier, det brittiska och amerikanska. Det första har avvecklats och det andras framtid är öppen för diskussion. Poängen är att trots förändringar i folkmängd och ekonomisk och kulturell skulle världen när det gäller engelskan ha nått en punkt utan återvändo: antalet människor med engelska som modersmål, nu kring 400 miljoner, kanske minskar i framtiden, men antalet människor som tycker att engelska är bästa sättet att kommunicera över språkgränser är mycket större och ökar snabbt.
För hundra år sedan var det i Europa på modet att i ett konstruerat och därmed neutralt språk se ett medel till internationell förståelse.
Världen ansågs behöva ett gemensamt språk. Försök gjordes i väst med konstruerade språk. Den svenske Uppsalaprofessorn R. E. Zachrisson hade en annan uppfattning. Så här skrev han:
"English must be chozen, becauz it has the simplest structure and the lardgest circulation, being spoken by mor than tuu hundrid milion peepl and being aulso the administrativ Langgwidg of five hundrid millions, which meens that it is in curent use arming wun thurd part of the world?s population."
Det här är Zahchrissons "Anglic", ett av flera försök att bringa engelskans stavning i bättre överensstämmelse med uttalet, för att underlätta inlärningen.
Världen har fortsatt att lära sig engelska, trots svårigheten med stavning, rikt ordförråd och bildspråk.
Människan har sedan bibliska tider - Babels torn - grunnat över språkförbistringen. Vad göra? Dominerande språk har kommit och gått. I dag är prognosen för ryska och franska mindre god. Tvärtom är det för spanska, arabiska och de språk i Asien som gynnas av ekonomisk utveckling och befolkningstillväxt.
Men för överskådlig tid är det engelska som gäller. Fast inte nödvändigtvis engelska som i Harvard eller Oxford.
Fransmannen Jean-Paul Nerriere, pensionerad chef från IBM, har lanserat "Globish", som han kallar koffeinfri engelska, "English-lite". Nerriere upptäckte i sina affärskontakter att han, fransman, med sin engelska hade lättare än sina amerikanska kolleger att göra sig förstådd med exempelvis en engelsktalande korean.
På Globish säger man inte "kitchen", kök, utan "rum där man tillagar mat". Det går inte att, som amerikaner ofta gör, krydda språket med bilder från idrotten
Globish är ett praktiskt verktyg. Det behövs mycket mer kunskap för att läsa Shakespeare eller Harry Potter på originalspråket.
Men Globish duger nog i Melodifestivalen.