Vilken sorts ledare behövs i EU?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
EU har äntligen kommit förbi sina kriser - det blev ingen ny grundlag men väl ett nytt fördrag. Utvidgningen har kostat och en fortsättning delvis osäker. Vad är då bäst, en EU-ordförande som är okänd men erkänt duktig på konflikthantering eller en karismatisk ledare som det är fart och fläkt kring?
Svaret är förstås inte givet. Storbritanniens Tony Blair hade förmodligen gjort ett bra jobb - även om Irak-hanteringen inte direkt är en merit på hans politiska CV. Den nyutsedde "utrikesministern" Catherine Ashton är också okänd och här har hörts många röster om att Carl Bildt skulle kunna gjort ett bättre jobb.
Vår utrikesminister är kaxig och går sina egna vägar. Han bloggar och inget vet om han är utrikesminister Bildt som uttalar sig där eller privatpersonen. Han käftar emot när han tycker att omgivningen har fel och få har glömt hans arroganta sätt att avfärda kritiken för hans styrelseuppdrag i Lundin oil.
Det är så med människor som gör avtryck - de har också en historia som gör dem mindre lämpliga. Har du inga fiender, har du förmodligen inte heller gjort något.
EU behöver i och för sig lite mer lyskraft, någon som kan med handlingar göra unionen lite sexigare. En ledare för kontinenten som övriga världsledare kan ha direktkontakt med. Och där är kanske inte van Rompuy och Ashton rätt personer. Men samtidigt behöver unionen stabilitet och lugn efter en stormig period.
Snart är det dags för en ny långtidsbudget i EU. Redan nu protesterar bönder mot förmodade - och nödvändiga - neddragningar i stödet till jordbruket. Men fram till 2012 när den nya budgeten ska fastläggas kan vi räkna med många långa traktordemonstrationer i Bryssel och mycket mjölk utspilld i ilska på Europas gator. De är goda bråkmakare, bönderna.
Detta och klimathotet är bara några av de utmaningar unionen står inför. Den politiska balansen mellan van Rompuy och Ashton, han kristdemokrat och hon socialdemokrat, ger dem nödvändig förankring när stora frågor ska avgöras.
Nu kan EU sluta käbbla om form och börja diskutera innehåll. Hur ska medborgarna i Europa komma närmare varandra och makten? Hur bygger vi en framgångsrik kontinent? Det är bra mycket viktigare än att USA har en karismatisk mister Europe att ringa.