LEDARE: Vilken väg seglar de svenska piraterna?

Piratpartiets framgångar i EU-valet, då partiet tog 7,1 procent av rösterna, har gett piraterna blodad tand. Nu satsar partiet även på kommunpolitiken. I kommunvalet nästa år kommer partiet att ställa upp i bland annat Nyköping och Oxelösund. Vilka frågor som partiet kommer att driva är ännu oklart, men partiledaren Rick Falkvinge säger att ett mål kan vara att byta ut kommunens licensierade datorprogram.

Att Piratpartiet har vunnit så stora framgångar beror inte bara på att det har lyckats kapitalisera på integritetsfrågorna, utan även på att enfrågepartier ligger i tiden. Speciellt unga väljare är ointresserade av att köpa ett helt partipolitiskt program. Man brinner för en fråga, exempelvis att slippa bli övervakad, men är mindre intresserad av hur sjukvården ska organiseras. Det är också därför som enfrågerörelser som Djurens rätt lockar till sig allt fler ungdomar.

Integritetsfrågorna spänner dessutom över den politiska höger-vänsterskalan. I Piratpartiets toppskikt finns plats för så ideologiskt olika personer som Amelia Andersdotter och Henrik Alexandersson. Amelia Andersdotter är mest känd för att hon sagt sig vara beredd att skänka delar av en eventuell parlamentarikerlön till vänsterorganisationen Attac. Henrik Alexandersson har spelat in porrfilm åt porrkungen Carl Serung, men är numera mest känd som ordförande för det nyliberala nätverket Frihetsfronten.

Att så pass disparata personer ryms i ett och samma parti av Piratpartiets storlek måste nog anses vara unikt. Men här finns uppenbarligen en samsyn, som handlar om integritetsfrågor och delas av frihetliga socialister och nyliberala bloggare.
Enligt partiets hemsida tar Piratpartiet inte ställning i höger-vänsterfrågor. Detta kan jämföras med Miljöpartiets hållning, som i många år sammanfattades i den klämkäcka parollen: "Varken höger eller vänster, utan framåt."
Miljöpartiet bildades ursprungligen som en protest mot det dåvarande fempartisystemets behandling av kärnkraftsfrågan. Partiet var i praktiken ett enfrågeparti, där miljöns främjande och kärnkraftens avskaffande helt dominerade dagordningen.
Kärnkraftsfrågan hade också likheter med dagens integritetsproblematik i och med att den spände över den politiska skalan. Såväl centerpartister som kristdemokrater kunde på den tiden ställa sig i armkrok med vänsterpartister i sitt motstånd mot en utbyggnad av kärnkraften. Hur det gick sedan vet vi.
Miljöfrågan kom att inlemmas i de övriga partiernas politik, kärnkraftens avveckling drogs i långbänk och Miljöpartiet blev genom samarbetet med socialdemokraterna i praktiken ett vänsterblocksparti .

Kommer historien att upprepa sig med Piratpartiet? Kommer de andra partierna att påverkas av och "ta över" partiets politik i en strävan att oskadliggöra en kraft som hotar blockpolitiken? Kommer Piratpartiet att kunna förbli ett enfrågeparti, med tanke på att all erfarenhet visar att ett enfrågepartis tillväxt medför krav på en mer heltäckande politik?

Kanske kommer partiets etablering på kommunal nivå att visa vägen, för hur ska partiet ställa sig till allt från förskolor till äldreomsorg när frågan om kommunens licensierade dataprogram väl är avgjord? Piraterna vill uppenbarligen styra sitt partiskepp utanför den politiska farleden, men det är oklart hur länge de kan kryssa mellan höger och vänster utan att gå på grund.

Ledare: Vilken väg seglar de svenska piraterna?