I fredags fick alla gotlänningar som prenumererar på GT och GA en bilaga om regionens ekonomi och vilken uppgift politikerna står inför, för att få balans i regionens ekonomi. Läser man denna upplysande bilaga, så förstår var och en att det inte räcker med att sänka lönerna för alla politiker och chefer och att minska på byråkratin.
Den som läser bilagan ser vart våra skattepengar går. Den hundralapp som finns med i bilagan (och på denna sida) uppdelad på hur stor del av skattepengarna som går till de olika områdena, talar sitt tydliga språk.
90 procent av pengarna går till vård, skola, omsorg och sjukvård. Ska det minskas på kostnaderna måste sålunda minskningen drabba även dessa områden.
Eftersom detta berör gotlänningarnas vardag och välfärd, så gäller det att tänka efter ordentligt. Dessutom tar det tid. Om man lägger ner skolor eller lämnar olika lokaler, så går det inte att slippa dessa kostnader så snabbt. Helst ska regionen kunna sälja av lokalerna direkt, annars finns ju kostnaderna kvar.
Personal som sägs upp har uppsägningstider och det finns lagar att följa. För att uppnå en besparing på sjukvården krävs förebyggande åtgärder. En radikal förbättring av folkhälsan genom att alla gotlänningarna äter rätt mat, motionerar ordentligt, minimalt dricker alkohol och alla slutar att röka och snusa, så kommer effekten av det på sjukvården först om 10-20 år.
SKL:s analys har jämfört de gotländska kostnaderna med ett snitt för Sveriges kostnader. De visar att sjukvården och äldreomsorgen inte är dyrare än i riket, men att den gotländska skolan och omsorgen om barn som har det svårt i sina familjer och liknanden, har höga kostnader. Det är denna jämförelse som nu gjort att pressen på den gotländska skolan att minska kostnaderna har ökat radikalt. Kravet på större enheter med större skolor krockar med kraven från föräldrar och boende utanför Visby. Närheten för barn anses viktigare än kvaliteten på undervisningen.
Frågan är hur mycket regionalpolitisk hänsyn politikerna anser att det går att ta när över 100 miljoner kronor måste tas bort från regionens verksamheter. Den utredning om öns serviceorter som görs, kommer att påverka skolorganisationen.
En verksamhet som är frivillig, men som har väldigt stor betydelse för gotlänningarna, är den kultur och fritid ansvarar för. Biblioteken, fritidsgårdarna, ishallar och badhus och allt stöd till kulturen. Kultur och fritid har en budget på 140 miljoner kronor. Det går inte att ta bort detta helt och hållet, men det måste gå att skära hårt i denna budget. Å andra sidan är detta mycket av förebyggande verksamhet, som om den försvinner blir kostnader i socialnämndens eller sjukvårdens budget.
Gotlänningarna måste ändå vara beredda på att det blir radikala förändringar inom några år. Kanske det då bara finns tre istället för sju högstadieskolor på Gotland. De fyra baden som finns, kan bli ett. Vi har också ett överflöd av ishallar.
Frågan är vad vi har råd till. Det är något som både politiker och medborgare får brottas med de kommande åren.