Vill vi ha mer makt åt fler länder?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det är den europeiska tankesmedjan European Council on Foreign Relations som i 52 länder världen över har undersökt synen på olika stormakter. Fast även om man har frågat 57000 personer blir det inte så många per land så resultaten får nog tas med en nypa salt.
De frågor undersökningen har ställt handlar om ett antal stormakter: USA, EU, Ryssland, Kina, Sydafrika, Brasilien, Indien och Iran. Sedan har man låtit människor svara på vilka av dessa som de tycker bäst/sämst om, samt vilka de anser borde få ökad eller minskad makt för att världen ska bli bättre.
Ett tydligt resultat är att vilka stormakter som uppskattas varierar rätt mycket mellan olika länder, medan de som avskys mest är två: USA och Iran.
Fler stormakter som motvikter mot varandra snarare än bara en eller ett par mäktiga aktörer tycks vara det eftersträvansvärda.
Ett annat av de resultat som lyfts fram av rapportförfattarna är att EU är den stormakt som flest skulle vilja se fick ett ökat inflytande. Resultatet tolkas som att soft power fungerar. Med detta menas att man inte påverkar främst genom militär makt eller ekonomiska påtryckningar, utan genom diplomati och andra icke-militära medel.
Man kan göra andra tolkningar också. Dels att länder som agerar mer på den internationella arenan överhuvudtaget löper större risk att bli illa omtyckta. Med tanke på att EU inte tar en särskilt aktiv del i olika internationella sammanhang, så vore det ju konstigt om det fanns en önskan om att unionen ska spela en mindre roll.
Dels kan man diskutera vad det innebär att ett agerande fungerar. Är det att man blir omtyckt som är målet? Eller är det så att det ibland än nödvändigt att agera på ett sådant sätt att man riskerar att också få en del emot sig? Och vilken betydelse bör man överhuvudtaget tillmäta en undersökning där mellan tio och tjugo procent av de tillfrågade världen över anser att världen vore bättre om Iran fick ett ökat internationellt inflytande?
Den rimliga slutsatsen är snarast att stormakterna behöver olika verktyg att agera med. Visst har EU fyllt en viktig funktion genom att med ett hägrande medlemskap locka länder att förändra sig till det bättre, såväl ekonomiskt som politiskt.
Att å andra sidan hoppas på att diplomati ska räcka till i alla konflikter världen över är inte bara naivt, utan kan vara väl så skadligt för ordningen i världen.