Vinterdäck, stormen 1969 och fartygsvraket på Norsholmen
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Mitt budskap är: "Byt nu"! Det är ju den första överraskande halkan som är extra besvärlig och den har dessutom alltid en förmåga att infinna sig just när man skall göra en biltur eller pendla till jobbet.
Om däckbytet sedan måste ske utomhus är det betydligt skönare att göra det medan det är någorlunda varmt. Att fumla med hjulbultar i minusgrader tillhör inte livets höjdpunkter.
Visst, jag vet att onödig körning med vinterdäck sliter på vägarna och ökar bilens bränsleförbrukning lite. Jag tror dock att fördelarna med att kunna köra säkrare i den första halkan överväger.
Stormen 1969
I månadsskiftet oktober - november 1969 drabbades Gotland av ett antal besvärliga stormdygn. Följden blev avblåsta kyrktak, långvariga strömavbrott, obrukbara telefonlinjer och besvär för färjetrafiken.
Själv minns jag stormen och de efterföljande veckorna av ett speciellt skäl. Jag gjorde militärtjänsten vid A7 detta år och för att klara allt röjningsarbete av kraftledningsgator tog man militären till hjälp. Eftersom jag ingick i koktrossen bestod mina insatser för att göra Gotland strömförande igen i att från regementsköket transportera ut mat till alla hungriga och uttröttade röjarkompisar.
Detta var en bra tjänstgöring och tillsammans med en numera känd tehandlare i Visby och en pratglad furir for jag runt på norra Gotland med matkantiner. Utspisningen skedde ofta vid sockenkyrkan och jag minns ännu hur imponerad jag blev när vi gjorde ett stopp vid Gothems kyrka. Vilken stor kyrka!
Tack vare tehandlarens glada humör var stämningen på topp under dessa transporter och samtidigt fick jag som fastlänningen en mängd nyttig information om den gotländska landsbygden av den hembygdsintresserade furiren.
Fortunas strandning
Många Fåröbesökare har säkert sett det, vraket längst ut på Norsholmen i närheten av de bekanta "pyramidsiluetterna". Men hur hamnade det där? Med hjälp av vårt tidningsarkiv, räddningshelikopterns loggbok och berättelser från fåröbor kommer här historien om strandningen den 28 oktober 1969:
Det västtyska fartyget Fortuna var på resa från Örnsköldsvik till Antwerpen och lasten bestod av sulfat. Utanför Fårö mötte man tidigt på morgonen en hård nordvästlig kuling runt 20 meter per sekund och beslutade att söka lä och ankra upp i Ekeviken innaför Norsholmen. Innan man kom i skydd stannade dock maskinerna och faryget drev på grund. Nödraketer sändes upp och dessa uppfattades klockan 04.30 av en patrullerande bil från tullen.
Snabb räddning
Klockan 05.00 lyfte räddningshelikoptern från Visby för att 05.25 vara framme vid haveristen. På 15 miunter vinschades den genomblöta besättningen, fyra män och en kvinna, upp i helikoptern och 06.00 landade man i Visby. Alltså totalt bara en timmes flygtid för hela räddningsuppdraget!
Den räddade besättningen, som inkvarterades på Hotell Solhem, uttryckte stor tacksamhet över helikopterns snabba insats. På grund av de svåra bränningarna hade det varit omöjligt att ta sig iland med den egna livbåten eller komma intill med räddningsfartyg.
Det har nu gått trettiosex år sedan Fortunas strandning på Norsholmen och där har hon sedan med hjälp av havets krafter brutits ner till de vrakrester som idag återstår.
Enligt väderprognoserna ser det inte ut att bli någon storm under kommande helg, däremot milt och kanske lite regn. Njut av höstvärmen och skifta till vinterdäcken, för snart slår som sagt vintern till.
Trevlig helg!