Jag åkte till skolan häromdagen på väg mot årets julavslutning. Jag såg att julen var på väg för landskapet var frostnupet vitt och solen sken från en vinterhimmel. Julen kan man lita på tänkte jag. Det där lyckligt vemodiga kom till mig och jag tänkte på vackra julgranar, snö och kärlek.
I nästa stund började jag må illa för på radion rapporterades att Martin Schibbye och Johan Persson blivit dömda för både olaglig inresa och terrorbrott. Vilken ofattbar tragedi för dem, för deras familjer och för världen.
Jag satt där i bilen, finklädd och förväntansfull inför dagen på världens bästa skola. Jag gjorde i mitt huvud upp vad mitt jultal skulle handla om och det blev tydligt att det vackra inte alltid har så stor betydelse.
Visdom från en 14-åring
Kvällen innan hade jag frågat min 14-åriga dotter vad hon skulle vilja höra av sin rektor eller någon lärare och efter en stunds eftertanke fick jag svaret:
- Att man är omtyckt. Att man är behövd.
- För sånt tycker jag att man borde prata mer om med barn och unga!
Så blev det. Väl framme höll jag ett jultal om världen, om att yttrande- och pressfriheten är hotad. Att även svenska journalister, i någons ögon, bedöms som terrorister. Att den som har makten slutligen bestämmer, ond eller god.
Vidare pratade jag om hur världen den 22 juli fick se vad som händer när någon blir så rädd för det främmande, att det här med att ta lagen i egna händer får kosta vad det vill. Demokratiska värderingar, allas lika värde, allas rätt till trygghet. NEJ! Säger den blonde norske gutten och blir terrorist i högerextremismens namn.
Just därför att sammanfattningen av världen 2011 inte är som ett vackert och lättsmält budskap.
Kan inte blunda för orättvisan
Därför kan jag inte säga:
- Lita på världen! I världen är det rättvist! Tyck till mina vänner, säg vad ni tycker, utbilda er till journalister för ordet är fritt! Alla människor är goda och kommer att uppskatta och värna när ni engagerar er politiskt, när ni talar om allas lika värde!
Stå på er, alla fattar att ni tjejer som sitter här är värda lika mycket lön som killen bredvid! Sverige är ett allt igenom gott land och här finns inga klyftor, inga fattiga utan julen kommer till oss alla som en rosig gåva! Vuxna i din omvärld kommer att ta dig på allvar!
Skolministern är inte ute och cyklar när han vill skapa en skola så som den såg ut före 1968! Tomten finns! Gud finns också och han kommer att se till att du blir lycklig, kan flytta hemifrån och få ett jobb!
Nej inget av det kan jag säga, så när jag talat om tillståndet i världen går jag in på det min 14-åriga dotter sa. Jag tycker det säger något om livet, sa jag. Och när något gäller livet gäller det också för oss på skolan.
För även om vi inte kan skydda oss, eller andra, från ont blir det vi gör viktigt. Tillsammans kan vi göra oss starkare, sa jag. Vi kan se till att vi står upp, att vi tar plats, att vi pysslar med goda ting.
Jag berättade också hur jag älskar att varje dag se hur personalen på skolan verkligen brinner för det de gör. I engagemanget finns sån kärlek och det smittar av sig!
Jag berättade för eleverna vilken ära det är att finnas nära dem. Ni är inspiration, ni är begåvade, en del är unga men alla är vackra, sa jag. Jag ser hur ni ger av er själva, värmen mellan er, jag ser godhet på nära håll och jag ser att vi behöver varandra!
Behöver reflektera tillsammans
Vi behöver tillsammans reflektera över världens stora frågor och vi behöver ta oss tid att se varandra! Jag sa att ni är framtiden och att vi tillsammans gör den bättre.
Tillsammans med tjejen som lirade dragspel, oerhört ironiska och roliga texter om julen och dess vedermödor, skönsång i stämmor, fina filmer, roliga och dråpliga historier från den äldre generationen, tumme möter tumme-sången, tomte och ett dignande julbord blev allt fint.