Vissa gifter behövs mer än andra
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Prioritering och undvikande kan ske genom både lagstiftning och eget val. Vissa gifter är så farliga att vi lagstiftar bort dem. Andra kan individen själv bestämma över. Det är inte bara en fråga om hur farligt ett ämne är för primärkonsumenten, utan också om hur det påverkar omgivningen.
I teorin låter det enkelt att välja bort gifter. Ute i vardagslivet kan det vara klurigt. Först måste vi ta reda på vad som är giftigt, och navigera mellan experter, auktoriteter och inhyrda branschtalesmän.
Därefter måste vi ta reda på om de produkter vi köper innehåller ämnet i fråga. Innehållsdeklarationen kan vara krånglig, och ibland finns det ingen. Ansvaret vilar på lagstiftarna och på myndigheter som Folkhälsoinstitutet, men också på enskilda företag och branschorganisationer.
I allt från kläder till kylskåp finns bakteriedödande ämnen. Det låter ju bra, att slippa bakterier. Ofta är det silverjoner som används för dödandet. Silverjonerna tvättas med tiden ur kläderna, och sköljs ut i sjöar och hav. Redan vid halter på mindre än ett mikrogram per liter skadar de arvsmassa och embryoutveckling hos kräftdjur och fisk.
EU:s kemikalielagstiftning är i dagsläget märkligt svag på området bakteriedödande medel i konsumentprodukter. Det är troligt att EU med tiden kommer att skärpa reglerna, men än är det fritt fram. Köpare av så kallade antibakteriella eller hygieniska träningskläder får själva hålla ordning på fikonspråket.
Produkter som skor, tandborstar, plastflaskor, skärbrädor, golvbrunnar och tvättmaskiner kan också innehålla bakteriedödande silverjoner. Plötsligt blir det många innehållsdeklarationer att hålla reda på.
Den ökande användningen av silverjoner riskerar att skynda på utvecklingen av resistenta bakterier. Och när bakterierna en gång utvecklat resistens mot ett ämne minskar vår valfrihet. Ämnet blir då inte bara verkningslöst i våra träningskläder eller tvättmaskiner, utan också där vi verkligen behöver det. Resistenta bakterier är ett av sjukvårdens främsta framtidshot.
Dessutom är bakteriedödande ämnen urskillningslösa. De slår både mot dålig lukt i joggingskor och mot bakterier som är viktiga för tarmfloran eller vid vattenrening.
I väntan på skärpta EU-regler finns flera möjliga punkter på önskelistan: Skärpt branschpraxis och självsanering. Sverige kan agera föregångsland genom eget skärpt regelverk. Marknadsledande återförsäljare, som Stadium och Intersport, kan gå före genom att inte sälja produkter som impregnerats med silverjoner. Alternativen är många. Att sopa problemet under mattan är inte ett av dem.