Yrkesutbildning och högskola för unga
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
När LO under måndagen anordnade ett seminarium om ungdomarna och jobben, var det inte så värst många nya lösningar som presenterades. Det grundläggande måste vara att det finns ett bra utbildningssystem både vad gäller yrkesutbildning och akademisk utbildning. Alla gymnasiala yrkesutbildningar håller inte den goda kvalitet som elever och arbetsgivare ska kunna kräva, därför måste mer göras när det gäller yrkesutbildningarna. Ett slutbetyg från omvårdnadsprogrammet eller från fordonsprogrammet ska vara ett kvitto på att du har goda yrkeskunskaper och är anställningsbar.
Akademiska utbildningar är viktigt att även i fortsättningen satsa mer på. Under LO:s seminarium fanns det de som ville att utbyggnaden av högskolan skulle bromsas upp, men jag tror liksom skolminister Ibrahim Baylan att det är helt fel väg att gå. Vi behöver fler, inte färre välutbildade, för att kunna fortsätta den omvandling av näringslivet som pågår, för att stå oss i den internationella konkurrensen och även i framtiden kunna gå i första ledet för utvecklingen i världen.
Högre krav
Däremot måste vi ställa högre krav på landets studenter. Man ska inte kunna glida igenom en akademisk utbildning och man ska inte kunna gå runt och läsa lite kurser hit och dit som inte leder till varken examen eller arbete. Men det måste också bli mycket bättre kvalitet på högskoleutbildningarna. Vi ska ha världens bästa utbildning på alla områden. Om det ska bli verklighet måste mycket resurser läggas på högskoleutbildningarna.
Den socialdemokratiske skolministern Baylan vurmar mycket för de nya formerna av utbildning. Mer lärlingsutbildning kommer och det nya teknik- och vårdcollege som väver ihop gymnasial utbildning, akademisk utbildning och validering är spännande projekt som kan hjälpa många.
Utbildning är en viktig del för att få unga att snabbare komma in på arbetsmarknaden, men i övrigt var det tunt med idéer som kan förbättra ungas situation.
Företrädare för olika delar av arbetsmarknaden var överens om att praktik är ett bra sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Många unga fastnar eftersom de inte får erfarenheter och erfarenheter krävs för att få ett arbete. Dag Klackenberg, VD för svensk handel, menar att småföretagen behöver ha referenser för att våga anställa ungdomar. Referenser kan man skaffa sig genom olika praktikplatser och kontaktnät. Det är riktigt att satsa på praktikplatser, men det ska vara bra praktikplatser som ger kunskap och kunnande och som inte bara utnyttjar ungdomarna.
Handledare för unga
Det enda någorlunda nya förslag som kom fram var från LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin som utvecklade Göran Perssons förslag om mentorer i hemtjänsten och tyckte att man kunde ge ett bidrag till handledare på flera delar av arbetsmarknaden.
Handledarpengen skulle kunna användas för att få fart på generationsväxlingen. De äldre blir handledare för yngre som anställs och som sen tar över arbetet när pensionsdagen är kommen för den äldre kollegan. Så får man en bra kompetensöverföring och kan behålla en snurr på arbetet.
Utbildning är bra likaså praktik, men det krävs mer. Det krävs att vi har unga som vågar satsa på att starta nya företag, som vågar utveckla nya branscher och som gör uppfinningar i så väl traditionell mening som interaktiva lösningar.
Det krävs att vi har unga människor som vågar satsa på sig själva och som är med och skapar fler jobb. Sverige behöver fler jobb därmed fler arbetsgivare som kan fixa jobben. Hur får vi de unga att bli de arbetsgivarna?