Polisen som är lojal mot presidenten förhindrar premiärministern att hålla offentliga möten genom att blockera möteslokaler.
Otänkbart? Nej, inte i Zimbabwe som jag nyligen besökte under några veckor och där den snart 90-årige cancersjuke ledaren från befrielsekriget vägrar att lämna ifrån sig makten.
1980 blev Zimbabwe i södra Afrika en självständig stat efter en lång kamp mot Ian Smiths vita regering som vägrade att ge de svarta rösträtt, en förutsättning för att Storbritannien skulle erkänna den forna kolonin Sydrhodesias självständighet. Befrielserörelsen ZANUs generalsekreterare Robert Mugabe valdes till landets första premiärminister.
Gotländska s-kvinnor
Förhoppningarna på det nya självständiga Zimbabwe var stora, inte minst inom den svenska arbetarrörelsen, som stött de svartas kamp för självständighet. Jag kommer bland annat ihåg hur gotländska s-kvinnor samlade in symateriel till zimbabwiska systrar och flera svenska biståndsorganisationer engagerade sig för att hjälpa den nya staten.
Men Mugabes och ZANU-partiets auktoritära tendenser tog snart över hand. Som i så många andra före detta kolonier hade Zimbabwes gränser dragits av de västerländska kolonialmakterna.
Majoriteten (70-80 procent) av befolkning tillhör gruppen shona medan ndebele är en stor minoritet (15-20 procent). ZANU dominerades av shona medan den andra befrielserörelsen ZAPU dominerades av ndebele. Snart uppstod motsättningar mellan grupperna och ett väpnat motstånd växte fram bland ndebele. Mugabe svarade med att sätta in ZANU-elitförband som slog ner allt motstånd. Omkring 20 000 civila dödades i vad som utomstående bedömare kallar rena massakrer åren 1983-86.
Samtidigt stärktes Mugabes makt genom att han blev president med omfattande befogenheter och ZAPU tvingades att gå samman med ZANU.
Men oppositionen mot Mugabes allt mer auktoritära maktanspråk växte och 1999 bildades oppositionspartiet MDC med den fackliga landorganisationens generalsekreterare Morgan Tsvangirai som ledare. Med hjälp av valfusk och våld kunde Mugabe och hans parti behålla all makt efter valen både 2002 och 2005, men 2008 höll det inte längre.
Dela på makten
Efter medling från främst Sydafrika gjordes en överenskommelse som innebar att Mugabe satt kvar som president medan Tsvangirai blev premiärminister. Partierna skulle komma överens om en ny konstitution varefter det skulle hållas nya val under 2011.
Men någon ny konstitution har man ännu inte kunnat komma överens om och inte heller om nya val. Det är bakgrunden till de overkliga händelser jag kunde läsa om i de fåtaliga oberoende tidningarna under mitt besök i landet nyligen. Premiärminister Tsvangirai reste runt i landet för att hålla möten, men polisen som styrs av Mugabe-anhängare förhindrade dessa möten genom att slå en järnring runt möteslokalerna, så att inga åhörare kunde komma dit.
Stoppade av poliser
Jag fick själv uppleva hur vi på resa mot den del av landet där MDC är starkt blev stoppade av poliser som inte ville något annat än fråga varifrån vi kom och vart vi var på väg; ett sätt att visa medborgarna att man har dem under kontroll.
I en kommande artikel skall jag ta upp den ekonomiska situationen i landet som efter en katastrofal inflation inte längre har någon egen valuta.