Krönika
När metoo kom på tapeten, ägnade många sig åt skuldfrågan. Man gjorde sig på så sätt blind för samspelet mellan olika former av under och överordning, som finns i maktens olika förklädnader. Hur olika former av makt förhåller sig till varandra vad beträffar etnicitet, klass eller kön.
Varför får kvinnokampen en dag om året, liksom kanelbullen? Varför inte fråga sig varför gemene man har behov att hålla i begrepp, som ”svenskt”, i den stund folk vandrar fram och tillbaka över kontinenter och hela världen är en enda marknadsplats.
Överstatlighet i EU debatten har vi lärt oss känna igen. Få är i stånd att kännas vid mäns överordning i maktapparaten. Likvärdig maktutövning mellan kvinnor och män är inte samma sak.
Hur uppstår olika former av makt och synsätt? Hur kommer det sig att vi kategoriserar människor? Folkhemmet var knappast början. Någonstans i vår historia uppstod ett behov att utestänga vissa grupperingar i samhället. Borgarklassen höll nere arbetarklassen. I folkhemsvisionen minskade rasbiologins inflytande, trots det utestängdes romer och funktionsnedsatta. För att inte tala om kvinnor. Kvinnor i politiken delade upp sig. I grupper som föraktade kvinnoförbund och grupper som insåg att män inte frivilligt skulle släppa kvinnor över bron. Firandet av 8 mars var inte självklar i alla kvinnoorganisationer.
Det finns i Sverige också ett kolonialt idéarv. Det tar avstamp i 1700-talets upplysningstid. Under 1800-talet tar det sig uttryck som ”vildar” i Amerika och ”underlägsna barbarer ” i Afrika. Tankefoster som springer ur ett teologiskt arv. Till detta kan synen på kvinnors oduglighet, det svaga könet, läggas. Bilden av det svaga könet blev sedermera politiskt gångbart för att utesluta kvinnor ur maktsfären.
Vi bär med oss förklaringsmodeller vars ursprung vi ofta inte ifrågasätter, och vem de gynnar. Ord och begrepp innehåller olika former av förtryckarmekanismer. Uttrycken måste synas i dess sömmar, vändas och vridas på och det utan skuld. Snarare med tankens klarhet och lust att överbrygga gamla föreställningar.
Om vi inte ersätter gammalt idégods med nya erfarenheter, stagnerar tanken och samhällslivet. Förändringens vindar uteblir. Livet blir som nu rasistiskt. Främmande kulturer är nutidens indelning.
Vi måste tillåta oss att syna sanningar mellan oss. I dessa tider av fake news och trollfabriker lära ut skillnad mellan manipuleringskonst och kritiskt tänkande. Försöka oss på att se olika saker på olika sätt även om de är motstridiga. Vi kan inte som på dagis införa rundade hörn på allt för att inte slå oss. Gammalt tankegods platsar inte i en demokrati.