Krönika
Några mätningar och sammanställningar på senare tid visar att Sverigedemokraterna är det största partiet. Fredag 17/1 kom Sifo med sin mätning för januari som visade det.
Och måndag 20/1 publicerade TV4 en sammanvägning av några mätningar, gjord av Göteborgs universitet. Även den visade att SD är störst.
Det är möjligt att fler mätningar publicerats sedan det här skrivits. Tendensen är ändå tydlig, att SD stöds av nästan var fjärde väljare, 24 procent, och att Socialdemokraterna är på samma nivå, 23,5 procent i januari-Sifo.
Det är det näst lägsta S-stödet sedan Sifos började mäta 1967. Lägst stöd, 23,2 procent, fick S i januari 2016. Det ansågs ha berott på missnöje med en stor flyktingmottagning 2015.
Jimmie Åkessons parti verkar ha gynnats under hösten 2019 av att frågor om brott, med skjutningar och sprängningar, och invandring med därtill hörande integration med bostäder och jobb har dominerat debatten.
På drygt nio år har SD fyrdubblats i väljarstöd sedan partiet kom in i riksdagen 2010. SD har även närmat sig M och tagit ställning för en moderatledd regering efter valet 2018.
Och SD är det parti som mest talar om ett framväxande konservativt block bestående av SD, M och KD.
Ett parti som har växt så mycket och snabbt, från drygt 5 procent till 24 på drygt nio år, brukar få växtvärk i form av slitningar mellan sina vänster- och högerflyglar. Det har dock inte skett i SD:s fall.
Trots att SD har låst sig vid att förorda högerliggande politik, med stöd till M-partiledaren som statsminister, skrämmer det inte bort de väljare som SD har fått från S.
SD säger sig vara emot eliter: de politiska, massmediala, kulturella, vänsterliberala. Men man hör sällan SD uttrycka kritik mot ekonomiska eliten. Det är den som framför allt brukar gynnas av den politik som M driver.
Många väljare tolkar in att stöd till SD ska ge saker som inte bara mindre invandring. Utan även ge sådant som är oförenligt, som ökad välfärd, högre pensioner, starkare försvar, satsningar på polis- och rättsväsenden och oförändrade eller lägre skatter, exempelvis på bränslen.
Läget för Liberalerna är för övrigt problematiskt med 3,9 procent i Sifo och 3,7 i TV4. Med partiets sakpolitiska framgångar i januariavtalet, som värnskattens borttagande, borde det gå bättre för L. L är även sedan valet delat i synen på att stödja en S-ledd regering. Nu gör L det men flera i L var, och är, emot det.
Slitningarna mellan höger och vänster i lilla L verkar konstigt nog vara större än i 24-procentiga SD. Det borde egentligen vara tvärtom.