Kung Kapital 1

DN/Ipsos nya mätning tickar in i mobilen och avslöjar att Sverigedemokraterna vuxit ytterligare och nu nästan är i paritet med Socialdemokraterna. Frågan man ställer sig är vad allt fler svenskar är missnöjda med. Det kan inte bara vara så att man är missnöjd med den förda invandringspolitiken. Det måste röra sig om någonting mer. Har socialdemokratin tappat greppet om den ekonomiska utvecklingen? Kung Kapital regerar enväldigt.

Låt oss beröva våra nuvarande kapitalister en efter en av deras äganderättsfunktioner, så att de om några decennier står kvar formellt som kungar, men reellt som mer eller mindre maktlösa symboler för en förgången tid. Så uttryckte sig Gunnar Adler-Karlsson i boken, Funktionssocialismen (1967). Det fick mig att tro, att det fanns en väg till rättvisa och jämlikhet grundad i sunt förnuft och utan uppslitande politiska strider. Ägandet var en samlad symbol av många olika funktioner som gällde allt från produktionens inriktning till vinsternas fördelning, från hur lönebildningen skulle ske och investeringsbesluten hanteras i olika processer under statlig och politisk/demokratisk kontroll. Kapitalism med sin makt grundad i äganderätten kunde på det sättet avväpnas och en tredje väg mellan socialism och kapitalism öppnas. 

Socialdemokratin fortsatte sin offensiv in på 70-talet med förslaget till löntagarfonder i ett försök att tämja kapitalismens krafter. Men offensiven avtog eller misslyckades och nyliberalismens förmenta frihetspolitik förförde under 80- och 90-talen människor under paroller som ”satsa på dig själv” och födde en allmän skepsis mot allt som luktade det minsta socialism.  Borgerliga regeringar fördes till makten och avregleringarnas tidevarv tog vid. 

I dag är det, det politiska virrvarrets tid som gäller. Kung kapitals välde råder åter och fördelar vinsterna egensinnigt till fåtalet och inkomstklyftorna vidgas åter. 

Andra kritiska frågor gällande klimat och natur har efter hand fogats till den stora problembilden om vad som är på väg att inträffa till följd av att vårt liberal-ekonomiska kapitalistiska system inte ser sina egna gränser.

Att omvandla och långsiktigt avveckla ett ekonomiskt system som överlevt sig själv må ha varit socialdemokratins och Adler-Karlssons målsättning, men det stannade ändå på det retoriska planet –verkningsfulla ord men verkningslösa handlingar. Adler- Karlssons med tiden alltmer obekväma fråga om det ändå inte var så, trots allt, att Kung Kapital gått segrande ur striden över den i grunden frihetliga socialismen, det är i dag en högaktuell fråga.