I torsdagens ledare på denna sida kunde man läsa: ”Men när det nu finns en överenskommelse som man kommit fram till gemensamt, så börjar en av ägarna av campingen, Pigge Werkelin, enligt regionen, kräva att förhandlingarna ska återupptas.”
Så här är det. Efter att Region Gotland två gånger valt att hoppa av de överenskommelser vi hade under februari och mars 2014, vägrade mina båda förhandlingsparter, regionstyrelsens ordförande och regiondirektören, att kommunicera med mig.
Tack vare Svenskt Näringsliv och Tillväxt Gotland fick vi fyra månader senare till en dialog och lösningen med externa förhandlare.
Dessa kom överens om beloppen efter några timmars arbete, det är ju egentligen en ganska enkel fråga.
Den 8 augusti tog jag upp hur vi skulle lösa fem praktiska frågor när beloppen var klara. Jag fick då svaret att dessa skulle vi lösa när allt var beslutat i regionstyrelsen.
Det kändes lite bakvänt och jag valde därför att inte skriva på avtalet.
Nästan två månader efter att de fattat beslut fick jag ett avtalsförslag som inte följde det avtal som förhandlarna varit överens om. Jag bad då om ett möte för att gå igenom felaktigheterna, igen utan att få någon respons, varför vi på nytt kallade in förhandlarna.
Precis som förra gången löste de frågorna omgående, regionen ändrade samtliga punkter och följde avtalet från i somras.
Jag tar så klart på mig en del i detta då jag offentligt kritiserat ledningen i Region Gotland. Tyvärr är det en mycket svårnavigerad miljö när man inte kan kritisera utan att bli straffad.
Att inte kritisera Region Gotland för hur de skött Snäckaffären är för mig omöjligt, då vi förlorat många miljoner på grund av att de inte infriat sina löften.
Det blir än värre när ingen tar på sig ansvaret. Alla skyller ifrån sig på någon annan och slutligen lägger de tydligen skulden på mig, ”att jag ändrar mig”, enligt Bofrides källa på Region Gotland.
Den enda person som varit med på hela resan är Pelle Lindskog. Han borde ta detta ansvar i rollen av regionens högste tjänsteman.
Nog kan man tycka att det är just den här typen av satsningar som ska vara med och göra Gotland till Årets Tillväxtkommun 2018? 2012 var Snäck camping Visbys största hotell med över 600 bäddar och fick campingnäringens prestigepris i Sverige.
Detta utan att Region Gotland behövt investera cirka 90 miljoner och istället lagt hela ansvaret på oss.
Tyvärr tog inte Region Gotland överenskommelsen på samma allvar som vi gjorde och infriade därför inte sina löften, vilket gjorde situationen omöjlig för oss. Det är nödvändigt att alla tillåts att misslyckas, men man måste också lära sig något.
Gotland behöver mer samarbete, fler modiga politiker och fler spännande lösningar där region och näringen vågar tänka nytt.
Ön behöver positiva projekt som lyckas och kan vara förebilder. Ön behöver mer dialog och mindre jante där alla jobbar för lagets bästa!
Det är den inställningen som skall göra oss till vinnare 2018.