Apoteksavregleringen var målmedveten och ideologisk

Samhälle och välfärd2020-04-15 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Debatt

För Sveriges del har det blivit tydligt vårt samhälle på många områden är dåligt rustade för att klara kriser. Visst, det är enkelt att vara efterklok. Men det tycks vara ännu enklare att vara naiv. Det är nu drygt tio år sedan som dåvarande Alliansregering avreglerade den svenska apoteksmarknaden. Fram till dess ägdes och drevs de svenska apoteken av staten. Det uttalade målet för Alliansregeringen var att skapa en apoteksmarknad av europeiskt snitt. Tilläggas ska ju dock att apoteksmarknader på väldigt få platser i världen är helt avreglerad. Tvärtom, apoteken betraktas i allmänhet som samhällsviktiga och deras verksamhet regleras oftast i lag och innehåller någon form av myndighetsövervakning. 

Så var det i allra högsta grad i Sverige fram till år 2009 då Apoteksmonopolet avskaffades och staten sålde drygt 600 av cirka 950 statliga Apotek. Jag kan inte påstå att det var en slarvig och hastigt påkommen avreglering. För det var den inte. Den var målmedveten och ideologisk. Samtidigt naiv på ett sådär typisk borgerligt vis med en blind övertro på marknaden som både självreglerande och lösningen på samhällets alla problem och utmaningar. Apoteken har blivit fler sedan avregleringen. Och öppettiderna har utökats. Det stämmer. Men det är inte ett skäl att förklara avregleringen som framgångsrik. Av flera skäl. För det första ska man vara medveten om att de statliga apoteken under monopoltiden var lönsamma. För år 2008, som ju var sista verksamhetsåret med helstatliga apotek levererades statens cirka 950 apotek en knapp miljard i vinst. Då hade ändå apoteket lagt cirka 250 miljoner på att förbereda avregleringen. Dessa resurser hade med råge räckt för att bekosta hundratals nya apotek och förlängda öppettider. Dessutom var de statligt ägda apoteken kostnadseffektiva. Priset på receptbelagda läkemedel är reglerade. Och de statliga apotekens handelsmarginal var för låg för privata aktörer. Exakt hur stor höjningen var i genomsnitt och vad den kostat skattebetalarna är svårt att reda ut. Men inför avregleringen talades det om en höjning av handelsmarginalerna från 17 procent till det europeiska snittet på 35 procent. Det blir många hundra miljoner med tanke på att svenskarna förra året konsumerade förskrivna läkemedel för drygt 35 miljarder. När marknaden ska smörjas är det vi skattebetalare som får betala. Och en sak till att fundera över nu när coronapandemin håller världen i ett järngrepp. Fram till 2008 hade Apoteket nationellt ansvar för läkemedelsförsörjningen. Då avvecklades också beredskapslagren. Även det ansåg alliansregeringen var en nödvändig marknadsanpassningsåtgärd. Sådan är den borgerliga marknadslogiken.