Inför kommunsammanslagningarna på Gotland för snart 50 år sedan, rådde många delade meningar. Skulle det vara fem kommuner på ön? Eller tre? Regeringen beslutade till slut att man skulle gå så långt det bara gick. Hela Gotland skulle vara en enda kommun. Och antalet kommuner i hela riket sjönk till 284.
Sedan dess har kommunerna blivit fler och inte färre. Antalet har vuxit till 290. Och de försök till sammanslagningar som genomförs tenderar att misslyckas. Som på Öland där man nu på relativt kort tid misslyckats två gånger med att göra en kommun av hela ön, av Borgholm och Mörbylånga.
Jag hör ibland gotlänningar tala med saknad om sina gamla kommuner, ofta när Visbyperspektivet på Gotlands tycks dem alltför dominant. Men jag har väl inte hört någon på allvar argumentera för att storkommunen Region Gotland borde brytas upp i ytterligare en eller flera delar. Uppgifterna för en ny liten kommun ter sig kanske övermäktiga, numera.
Det är i och för sant att kommunerna under dessa 50 år bara fått fler och svårare uppgifter och höjda ambitionsnivåer, vilket gör det svårt att förstå hur riktigt små kommuner klarar av att lösa sina uppgifter. Bjurholm, Sorsele, Dorotea, Åsele och Arjeplog har alla färre än 3000 invånare var.
Men små kommuner innebär inte bara problem utan också identitet och egenmakt. Man förblir något självständigt, istället för att bli ett bihang i en större samhällskropp.
Men krafterna för centralisering är starka och den parlamentariska kommunutredningen föreslog nyligen ett nytt verktyg för att locka fram de sammanslagningar av kommuner som man anser behövs. Utredningen föreslår att staten ska ta över skulderna från små kommuner som dignar under sina bördor och går med på en sammanslagning med en eller flera andra kommuner. Som antagligen har liknande problem.
Säkerligen kan det finnas fall där argumenten för kommunsammanslagningar är goda och där uppgifterna kan lösas effektivare tillsammans i en större kommun.
Men jag tror det är en dålig idé att driva sammanslagningar där skuldavskrivning är det allt annat överskuggande målet och där många små kommuner med sjunkande och åldrande befolkning samlas i större kommuner med sjunkande och åldrande befolkning, men där mycket av de kunskaper om bygden som suttit i väggarna och i kontorsstolarna i de gamla kommunhusen riskerar att gå förlorad.
Önskemålen om kommunsammanslagningar bör växa upp nerifrån istället för att lockas fram ovanifrån, med skuldavskrivning som en korsning av morot och muta.