TikTok-tĂ€nkarna har fel – vi Ă€r lyckligare Ă€n vi tror

TillgÀnglig. Lyckan Àr inte ouppnÄelig, nÄgot det ibland kan lÄta som.

TillgÀnglig. Lyckan Àr inte ouppnÄelig, nÄgot det ibland kan lÄta som.

Foto: Bertil Ericson

SamhÀllen2024-06-24 11:05
Detta Àr en ledare. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

DEBATT

Öppnar man TikTok vet man aldrig vad man möts av. Allt galet som orangea katter hittar pĂ„, gamla humorklipp eller fantastiska naturmiljöer. Scrollar man vidare kan man mötas av budskap som: ”Do you feel horrible? That’s capitalism baby”. Det Ă€r kontot TherapyJeff, med 2,8 miljoner följare, som berĂ€ttar hur den kultur marknadsekonomin skapat omkring sig fĂ„r mĂ€nniskor att stĂ€lla sĂ„ stora krav pĂ„ sig sjĂ€lva att de aldrig kan nĂ„ upp till dem. Den enda logiska slutpunkten Ă€r olyckliga, deprimerade mĂ€nniskor. 

TherapyJeff Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n ensam skildrare av denna berĂ€ttelse – i vilken mĂ€nskligheten blir allt olyckligare trots ökat materiellt vĂ€lstĂ„nd. Beskrivningen Ă„terkommer stĂ€ndigt pĂ„ ledarsidor, kultursidor och inom litteraturen. Perspektivet prĂ€glar sĂ„vĂ€l populĂ€rkulturen som det offentliga samtalet i stort. 

Det Ă€r en berĂ€ttelse som Ă€r vĂ€rd att ta pĂ„ allvar. De filosofiska resonemang som berĂ€ttelsen bygger pĂ„ kan inte enkelt reduceras till falsifierbara pĂ„stĂ„enden, och att berĂ€ttelsen resonerar med individuella erfarenheter Ă€r i sig orovĂ€ckande. Men vi mĂ„ste frĂ„ga oss om det finns nĂ„gra empiriska belĂ€gg för de antaganden som görs. Det korta svaret Ă€r nej. 

I Timbros rapport ”Marknad skapar lycka – Lyckoforskningens ovĂ€ntade slutsatser” som publicerades den 19 juni har vi genom att sammanstĂ€lla den senaste forskningen pĂ„ omrĂ„det besvarat följande frĂ„gor: 1) Har mĂ€nniskor blivit olyckligare? 2) Blir vi lyckligare nĂ€r vi blir rikare? 3) Kan för mycket frihet gĂ„ ut över lyckan? 4) GĂ„r livet fortare nu Ă€n förr?



Oavsett om man anvĂ€nder data frĂ„n World Values Survey, World Happiness Database eller Eurobarometer har befolkningen i de absolut flesta lĂ€nder blivit lyckligare sedan mĂ€tningarna började, samtidigt som ekonomierna har vĂ€xt vĂ€sentligt. 

Befolkningen i de östeuropeiska lĂ€nder som har övergĂ„tt frĂ„n socialistiska system till marknadsekonomi har upplevt de största ökningarna i lycka, och det tidigare kommunistiska Östtyskland har sedan murens fall kommit allt nĂ€rmare de högre nivĂ„erna av lycka i vĂ€stra Tyskland. Trots att dessa lĂ€nder haft en enorm tillvĂ€xt och anammat den kapitalism som TherapyJeff och andra varnar för har de alltsĂ„ blivit rejĂ€lt lyckligare i mĂ€tningarna.

Inget samhÀlle Àr visserligen perfekt och det moderna samhÀllet har otvivelaktigt sina brister som Àr vÀl vÀrda att diskutera. MarknadssamhÀllet lÄter oss nog ha höga förvÀntningar som livet kanske inte alltid lever upp till. Det kan vara svÄrt att göra mÄnga val. Det kan kÀnnas som att livet gÄr fortare och fortare. Men om man betraktar den större bilden Àr detta i allra högsta grad överkomliga problem för en mÀnsklighet som blir lyckligare och friskare.

Forskningen Ă€r dock glasklar. Enligt Ruut Veenhoven, grundare av World Database of Happiness Ă€r det tydligt att mĂ€nniskan i dag ”lever lĂ€ngre och lyckligare Ă€n nĂ„gonsin tidigare”. Det gĂ€ller i sĂ€rskilt hög grad för lĂ€nder med hög grad av marknadsekonomi, kapitalism, valfrihet och autonomi. Det Ă€r nĂ„gonting att vĂ€rdesĂ€tta. 

GOTLÄNNINGEN

Det hÀr Àr en text frÄn GotlÀnningens ledarsida, Äsikterna Àr skribentens.