Debatt
Jag har skrivit om det tidigare - att de ekonomiska klyftorna växer i hela västvärlden och kanske mest av allt i Sverige. (Senast den 8 januari här på samma plats) De redan rika blir allt rikare. Och stora delar av befolkningen står still eller halkar efter. Alla tycker inte att vidgade samhällsklyftor är en dålig utveckling. Det ska vi komma ihåg. Men vi som gör det. Vi som tror att vidgade samhällsklyftor är dåligt för ett lands utveckling och stabilitet. Vad har vi för verktyg? Vad är det som krävs för att vända utvecklingen.
Jag ser i huvudsak tre områden som vi behöver fundera över ekonomiskt och socialt jämlikt samhälle.
Det mest uppenbara, är det progressiva skattesystemet – det vill säga där stora inkomster beskattas högre än små inkomster. De senaste 15 årens stora skattesänkningar har dock gett betydligt större skattesänkningar till de med höga inkomster. Och i mindre utsträckning till de med mer normala inkomster. Det här behöver vi socialdemokrater fundera över. Men också hur vi kan flytta mer av beskattningen bort från arbete och istället beskatta kapitalinkomster hårdare. Just den relativt låga beskattningen på kapital pekas ofta ut som en av de enskilt största faktorerna bakom de ökande klyftorna.
Men viktigt är också hur samhället använder skatteintäkterna. Med transfereringar och offentliga försäkringar ges trygghet till de som genom sjukdom, otur eller strukturer tillfälligt eller permanent inte kan försörja sig själva eller sin familj. Ökad beskattning av kapitalinkomster kan ge Sverige de resurser som behövs för att i första hand förbättra pensioner, försörjningsstöd och arbetslöshets- och sjukförsäkringen.
Men skatteintäkterna ger samhället framförallt möjlighet till offentligt finansierade verksamheter, som kommer medborgarna till del efter behov oavsett plånbokens storlek. Tillgång till likvärdig skola, sjukvård och aktiv arbetsmarknadspolitik av god kvalité är avgörande för en fast förankring på arbetsmarknaden hela yrkeslivet ut. Här finns de kanske största utmaningar för vårt land. Kommuner och regioner behöver ökade resurser för att kunna möta befolkningens behov av vård och omsorg. Regeringen och stödpartierna har beslutat om fem extra miljarder för i år och tio miljarder extra från och med nästa år i permanenta förstärkningar. Det är naturligtvis bra, men behoven är större än så. Omfördelning mellan välbeställda och fattigare kommuner är viktig. Men här krävs att staten i ännu högre utsträckning kliver in och skjuter till mer pengar.