C-PERSPEKTIV
Alla som följt Gotlands utveckling länge vet att villkoren för vår landsväg, färjetrafiken, är helt avgörande för öns totala utveckling. Med snabba, bekvämliga och konkurrenskraftiga priser på transporter, för både färja och flyg, så klarar sig Gotland utmärkt.
Utan det så sjunker ön som en sten i Östersjön. Gotlänningarnas färjetransporter har stigit med cirka 50 procent under senaste året. Samtidigt som järnvägstransporter stigit med cirka 10 procent och bensinpriset stigit med cirka 20 procent under samma tid. De gör Gotlands läge akut i förhållande till andra regioners förutsättningar!
Som jag ser det så står Gotland nu vid en tipping point. Det är ett uttryck som används i klimatfrågan, med det menas en tidpunkt där de negativa effekterna blir självgående och ostoppbara. Om vi inte nu får konkurrenskraftiga priser på våra transporter så kommer ön ohjälpligt in i en negativ spiral.
Hela det gotländska samhället påverkas. Dagens prisnivå gör att mycket verksamhet kommer att slås ut, till exempel stora delar av öns framgångsrika grönsaksodling.
Besöksnäringen kommer få stora problem att klara konkurrensen med andra billigare resmål. Attraktionskraften att bosätta sig eller att bo kvar minskar påtagligt när vardagsekonomin drabbas av höga resekostnader.
Rekrytering av personal kommer att försvåras ytterligare för både näringsliv och offentlig sektor. Ytterst riskerar Gotland att bryta den positiva spiral vi varit inne i och som gett 4 000 nya gotlänningar de senaste 5–6 åren.
Därför är Centerpartiets riksdagsgrupps besked att de är beredda att satsa 150 miljoner i vårbudgeten till Gotlandstrafiken väldigt välkommet. Och nödvändigt! För det brådskar stoppa en nedåtgående trend för Gotland.
Nu är det hög tid för de andra riksdagspartierna att visa korten. Ser de Gotlands unika situation? Eller väljer de att blunda, trots givna vallöften?
Jag är uppriktigt förvånad över hur tyst det är från det gotländska samhället i stort. Hör nästan ingenting ifrån Gotlandsbänken i riksdagen.
Vad gör Jesper Skalberg Karlsson (M) för att stoppa den väntande negativa spiralen? Jag hör absolut ingenting från hans sida, trots att han nu är den ledamot som nu kan påverka sina partikamrater direkt in i regeringen. Även regionledningen känns onödigt svag i sitt agerande mot regeringen, beror det på att Moderaterna sitter på dubbla stolar i frågan?
Jag tycker att det åter är dags för en stark och bred folklig resning mot de höga färjepriserna. Det räcker inte att hoppas på en ny upphandling om fyra år. Skadan sker nu!