Skogen behöver växande bioekonomi och frivilligt skydd

Skogsbruk2021-02-03 07:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

C-DEBATT

I valrörelsen 2018 drev vi i Centerpartiet att myndigheterna måste ta större hänsyn till äganderätten i skogen. Istället för regeringens ökade tvång och expropriation av skogligt skydd ville C se mer av samarbete och frivillighet som också gynnar skogsnäringens ekonomi och markägarnas långsiktiga engagemang för ett mer hållbart skogsbruk. Detta är väldigt viktigt för att Sverige ska kunna ta steget in i en fossilfri framtid genom en växande bioekonomi.

I slutet av 2020 kom en statlig offentlig utredning om stärkt äganderätt, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av mark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi för att nå Sveriges klimatåtaganden.

Utredningen konstaterar att myndigheternas skogsvårdsåtgärder har varit en starkt pådrivande grundorsak till den äganderättskonflikt som framför allt drabbat de mindre markägarna. Och att myndigheternas ageranden i flera delar enligt förvaltningslagen saknar rätten att driva sådana åtgärder då det tydligt saknats stöd för det i svensk rättsordning. 

Utredningen föreslår därför att det i linje med C:s förslag istället införs ett system med frivilligt skogsvårdsskydd, där myndigheterna inte kan ”tvinga på” markägarna formella skydd som i dag och ibland utan skälig ersättning. Utredningen menar samtidigt att det också för ett mer frivilligt system ändå krävs en politisk ram för vad det frivilliga skyddet bör uppnå i avvägning mot en ökad bioekonomi samt tillräckliga medel för dess finansiering.

Utredningen menar också att det saknas en tydlig nationell politisk målbild för Sveriges internationella åtagandena kring biologisk mångfald. Här föreslås flera olika sätt att komma fram till en sådan politisk målbild. En lösning kan vara att ett vetenskapligt råd för Biologisk mångfald, frikopplat från Skogsstyrelsen, kan ge regeringen tydliga vetenskapliga råd då frågan är komplex när cirka 2/3 av Sveriges yta utgörs av skog.

Först när regeringen i ett nationellt handlingsprogram för biologisk mångfald i skogen beslutat om den yttre ramen för myndigheternas arbete med formellt skydd av skog bör metoden för formellt skydd anges av myndigheterna. Det vill säga myndigheternas metoder måste styras av politiken och inte tvärtom som sker i dag. 

Utredningens slutmål är att i linje med direktiven lämna förslag om att det huvudsakliga arbetssättet ska utgöras av frivilligt formellt skydd, vilket innebär att skogsägare kan anmäla skog för formellt skydd och att myndigheterna inte ska kunna besluta om områdesskydd mot markägares vilja. 

Nu är det viktigt att våra beslutsfattare lyckas enas om en politik kring målet om växande bioekonomi och som ökar skogsnäringens framtidstro där skogsvårdspolitiken mer bygger på frivillighet, engagemang och hållbart brukande. 

GOTLÄNNINGEN

Texten är ett debattinlägg från Gotlänningens ledarsida, åsikterna är skribentens egna.