DEBATT
Den så kallade skolöversynen var tänkt att föreslå hur framtidens skola ska vara organiserad för att klara kvalitetskrav och kommande lärarbrist, men har i stället kommit att ensidigt fokusera på vilka skolor som bör läggas ner. Enligt utredningen så tycks det enda sättet att lösa de problem som den gotländska skolan står inför vara att satsa på ett fåtal stora skolor.
Utredaren lägger stor möda på att rada upp argument som underbygger hans slutsatser om att landsbygdsskolorna är för små och för många. Han tycks även mena att det är de små landsbygdsskolorna med sina duktiga lärare gör att det blir brist på behöriga lärare i Visby.
Men var är nytänkandet?
Varför presenterar utredningen inte några nya idéer kring hur man skulle kunna lösa problemen på ett sätt som gör att vi kan behålla de små och nära skolenheterna? Var finns förslagen som skulle låta barnen på landsbygden få tillgång till alla de funktioner som det ställs krav på utan att behöva flytta till stora skolor långt hemifrån?
Borde vi inte år 2020 kunna hitta lösningar som gör att vi kan bryta den centraliseringspolitik som varit rådande under lång tid?
Utredningen kommer inte med några genomarbetade alternativa förslag för politiken att ta ställning till. I stället väljer utredaren att gå i gamla upptrampade spår och föreslår massnedläggning av landsbygdsskolor.
Med hjälp av modern teknik och lite god vilja borde det vara möjligt att låta barnen gå i skolan nära sin bostadsort. Det borde vara möjligt med en utvecklad distansundervisning där det krävs speciallärare.
Det borde vara möjligt med mobila skolhälsovårdsteam som åker runt bland skolorna och har med sig utbildad personal och lämpligt mottagningsrum. Det borde vara möjligt med ambulerande ämneslärare som jobbar på flera skolor och på det sättet får möjlighet jobba heltid inom sitt specialområde. Det borde vara möjligt att göra fler skolor till så kallade profilskolor med speciella inriktningar.
Utredningen är även till viss del generaliserande. Bland annat påstår utredningen att lärarna i de små skolorna egentligen vill jobba på stora skolor. Men lärare är naturligtvis som alla andra människor olika. Det finns många lärare som valt att jobba i en liten skola för att det är just det man vill. Utredaren väljer genomgående att lyfta fram de nackdelar som kan finnas med små skolor, men är ytterst sparsam med att påvisa de många fördelar de små skolorna har.
För att utredningen skulle ha utgjort ett bra beslutsunderlag för politiken så borde många fler aspekter ha belysts. Flera alternativa lösningar borde ha påvisats och kostnadsberäknats. Hur ska politiken kunna fatta ett landsbygdssäkrat beslut på det här underlaget? Med den här utredningen blir politikens ansvar i första hand att säga ja eller nej till nedläggningar.
Sammanfattningsvis får utredningen IG. Den saknar landsbygdsperspektiv, har ett ensidigt urbant perspektiv, känns omodern och saknar nytänkande.