LIBERAL ASPEKT
Tiktok-förbudet i USA hann knappt träda i kraft innan Donald Trump upphävde det. Frågan är om förbud var rätt väg att gå från första början.
Hejdå Tiktok. Den senaste tiden har amerikaner på appen tagit avsked. Anledningen? Att USA:s högsta domstol nyligen valde att ge grönt ljus för ett förbud av appen. Det bedömdes inte strida mot den amerikanska konstitutionens första tillägg om yttrandefrihet. Så fort klubban slagit i bordet, började klockan ticka ned…
… till vad som skulle visa sig bli ett enormt antiklimax. Bara några timmar efter att de under dramatiska former sagt farväl, återvände amerikanerna till appen. Detta efter att Donald Trump som tillträdande president lovat att rädda Tiktok med hjälp av en så kallad executive order.
Det blir ännu ett exempel på Trumps oberäknelighet. Han har gått från att vara stark motståndare mot appen, och själv förespråka förbud, till att bli Tiktoks räddare. För det tackades han också av ägarna, i en popup som gick ut till miljontals användare.
Som med mycket i amerikansk politik har processen varit lång och utdragen, lagen i fråga stiftades redan i april i fjol. Förbudet motiverades inte med varningar för hjärndött innehåll, utan nationell säkerhet. Det vill säga risken att kinesiska staten, som har rätt att när helst de vill kräva data från det kinesiska företag som äger Tiktok, kan spionera och med hjälp av algoritmerna sprida propaganda. Det är absolut farhågor att ta på allvar.
Hur spektakulärt det amerikanska lagförslaget floppat borde dock väcka tvivel hos de i Sverige som sett det amerikanska lagstiftningsarbetet som en förebild. Exempelvis utbildningsminister Johan Pehrson (L) som förespråkat ett liknande förbud på hemmaplan.
Det största problemet med förbudet var inte att det nästan direkt upphävdes av Trump, utan hur många valde att hantera det. Inför att lagen skulle träda i kraft har amerikaner, i jakt på ett nytt digitalt hem, bytt över till Tiktok-konkurrenten Xiaohongshu. Även den kinesisk, namnet betyder "Den lilla röda boken". Där är det mesta innehållet på kinesiska, och de flesta nykomlingarna kan inte ens läsa användarvillkoren de nu samtyckt till. Risken finns att förbudet drivit många användare rakt in på en ännu mer problematisk app.
Det användarna letar efter är dessutom i grunden fint – de söker underhållning, och gemenskap. Bland det vi i demokratiska länder vänder oss mot i det kinesiska samhället, är bristen på yttrandefrihet. Apparna kommer med risker, men de skänker också många människor stor glädje.
Att kväva det goda med det onda är en riskabel strategi. Det borde finnas mer träffsäkra sätt att lagstifta på än att helt förbjuda vissa appar. Riskerna måste tas allvar, men om det enda verktyg vi har att möta dem med är censur och förbud har något viktigare gått förlorat.