Velourmän var de som pratade känslor

Sociala problem2020-07-01 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Krönika

Varför måste vi ständigt börja om med samtal kring mänskliga relationer som frågan om manliga känslor aldrig existerat. Ända sedan 60-talet har debatten kring hur våra roller i samhället påverkar oss oupphörligt pågått, men mestadels stannat vid att kvinnor kräver en förändring medan män kan fortsätta i samma hjulspår. 

Starta en podd om samtal kring manliga känslor som svar på den självmordsstatistik som Gotland sedan 1980-talet är känd för, är lovvärt i denna uppsjö av inlägg som uppstår i sociala medier (GT 29/6).  Demokrati ropade många när det gick igång. Javisst men också ett ypperligt vapen att få många människor att krokna under trycket av vanvettiga idéer. 

Mansgrupper har funnits sedan 70-talet och förlöjligats. Frågan är i stället varför man ständigt klipper av den historiska utvecklingen av en omdaning av dåliga, omoderna och moraliskt förkastliga attityder kring roller och relationer i tillvaron. 

För just moral, idéer och attityder handlar mänsklig utveckling om. Mjukismän, velourmän, sa man om män som vågade tala känslor. Man talade inte om hur män skall få lov att vara, känna och agera. Det handlar inte om vem vi skall tänkas kunna bli under vår uppväxt. Numera är det fråga om utseende, styrka och tuffhet och lägra kvinnor.

Sverige räknas som den mest innovativa nationen i Europa. Utveckling på tekniska områden är vi duktiga på. Hur kommer det sig att man, eller män, fortfarande halkar efter i den känslomässiga utvecklingen? Eller aldrig kommer i gång med en regelrätt egen mänsklig utveckling? 

Ett är säkert att samtal mellan män inte saknas. Det talas om idrott och motor, politik och pengar. Känslor svallar mellan män på fotbollsmatcher och på ölpubar. Frågan är vad som i övrigt finns mellan liv och död.

Under 1970-talet fanns något som hette Gotlandsprojektet för yrkesgrupper som mötte ungdomar på ön. Det tog upp sex och samlevnad, familj, könsroller, ungas behov av vuxna men framförallt attitydförändringar. 

De män som deltog i arbetet tvangs göra upp med dåtida mansroll. En roll som i sig knappast har förändrats. Och alla män borde fråga sig: Varför?  Hur ärlig kan man vara i dagens samhälle eller öppen? Hur bemöter män varandra i dag? Springer män ifrån sina känslor? 

Föräldrar är till för att möta det uppväxande släktet med svar som stärker, inte försvagar. Kompisar och arbetskamrater borde bilda stödgrupp. För i grunden handlar det inte om något annat än det som Lasse 1974 sa efter en sex- och samlevnadskurs : ”Den springande punkten i tillvaron är självförtroende. Ett bra självförtroende gör mig generös, ett dåligt självförtroende är lika med dålig samlevnad. Det viktigaste i ett förhållande eller samliv är att hålla varandras självförtroende vid liv.”

Ingrid Thunegard

Gotlands Folkblad

Krönikan är publicerad på Gotlands Folkblads ledarsida. Åsikterna är skribentens egna och speglar inte nödvändigtvis ledarsidans hållning.