KRÖNIKA
Att språket är en ständig källa till debatt kan vi nog vara överens om.
Det finns en tidskrift som heter Språktidningen. Den håller oss uppdaterade i ordens värld.
Varje år sitter representanter för tidningen tillsammans med Språkrådet i en grupp med författare, redaktörer och korrekturläsare och sammanställer nyordslistan. Förra året fick vi 36 nya ord. Många präglades av den coronainfluerade tiden. Där fanns vaccinnationalism, coronabubbla, zoomtrötthet, domedagsskrollande, bland annat.
I veckan presenterade Språktidningen en undersökning, gjord av Novus, om vilka ord som irriterar mest. 1 081 intervjuer gjordes med personer från 18 till 79 år.
Tre saker sticker ut: felaktiga särskrivningar, det könsneutrala pronomenet hen och onödiga engelska låneord. 22 procent störs av särskrivningar, lika många av hen och 15 procent av låneord.
Att hen fortfarande irriterar överraskade. 2015 infördes hen i Svenska Akademins ordlista. Språkvårdare har länge ansett att ordet inte är speciellt kontroversiellt.
Hur man ser på hen skiljer sig dock över partigränserna. Av dem som deltog i undersökningen och röstar på Centerpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna eller Miljöpartiet ansåg fem till sju procent att hen är den främsta källan till irritation i språket.
Bland dem som röstar på Sverigedemokraterna är siffran 50 procent.
”Att ”hen” skulle störa Sverigedemokraternas sympatisörer mer än andra är inte förvånande. Man söker sig till partiet för att man vill ha det som det var förr. Ett nytt ord som är könsneutralt symboliserar mycket av den utveckling man vänder sig mot,”, säger Torbjörn Sjöström, vd på Novus, i en kommentar till undersökningen i Språktidningen.
Särskrivningar beskrevs 1985 i Svenska Dagbladet som ett nytt och märkligt språkfel. Då plockades några lustiga särskrivningar fram: lever pastej, sjuk hus, svensk timme, jätte gott. Debatten om sättet att skriva isär ord har pågått i närmare 40 år, och den lär knappast avstanna. I den tid vi lever med mobiltelefoner som skapar egna ord kan vad som helst hända med vårt svenska språk. Särskrivningar är störande, men ibland ganska underhållande även om de blir helt fel.
Engelska låneord irriterar främst äldre. 29 procent i plus 65-gruppen tycker att de är störande, i de yngre åldrarna betydligt färre.
Det som sticker ut är att så få irriterar sig på hur var och vart används. Bara två procent finner det irriterande. Trodde den siffran skulle vara högre. Men språket är under ständig utveckling och den här undersökningen visar att inom en nära framtid kommer ord som är språkligt fel nu att vara accepterade.
Det här irriterar i språket enligt undersökningen: Felaktiga särskrivningar 22 procent. Könsneutrala pronomenet hen 22. Onödiga engelska låneord 15. Användning av indian, eskimå, lapp och zigenare 8. Fel på de och dem 7. Fel på var och vart 2.
Övriga 24 procent irriterande sig inte på något, på andra saker eller visste inte.