KRÖNIKA
Det fanns en gång en tid då vi skrev de politiska partiernas förkortningar med små bokstäver. Centerpartiet förkortades med c. Socialdemokraterna med s. Och så vidare.
Men en dag bestämde mediernas gemensamma språkgrupp att förkortningen skulle skrivas med versal, inte med gemen bokstav. Det var ingen fråga som kom ut på remiss. Vi små tidningar hade inte något som helst inflytande.
Det bestämdes av de stora redaktionerna i Stockholm, och så infördes det med kort varsel. I samtliga texter som kom från TT (Tidningarnas Telegrambyrå) var partibeteckningarna över en natt ändrade och skrivna med stor bokstav.
Men på GT stod vi liksom gallerna i Asterix-böckerna emot ganska länge. Vi bestämde att vi fortsätter att skriva som vi alltid hade gjort med gemen bokstav. Ingen annan skulle komma och bestämma något annat. Varför ändra något som har fungerat bra, och som alla kände igen?
Det kan tyckas vara en pytteliten fråga, men det var det inte.
Vi höll ut i någon månad och skrev i de lokala texterna partibeteckningarna med små bokstäver. Men till slut var vi tvungna att följa mängden och ge upp. Det var inte konsekvent att ha TT-texter med versala politiska beteckningar och i samma tidning på de lokala sidorna skriva partierna med liten bokstav. Så var det med det. Men vi försökte i varje fall.
Nu står media inför nästa stora språkfråga. Ska de och dem ersättas med dom?
Den här frågan delar Sverige. De flesta tidningar håller sig fortfarande till de och dem i sina språkliga riktlinjer.
Nu är dom-debatten inte ny. Ulf Lundell använde dom redan 1976 i sin debutbok ”Jack”. För Lundell existerar inte frågan. Vi som följer hans tegelstenar ”Vardagar”, som nu hunnit till sju verk (och snart ligger två till på bokdisken) kan konstatera att Lundell också har slutat använda punkt. Det var oerhört störande i början. Men man vänjer sig
Dagens Nyheter fick en intervju med Lundell i 26 sekunder i domfrågan, där han sa så här: ”Jag har skrivit dom i femtio år, det här är inget att snacka om. Det här är fan världens löjligaste debatt, lägg ner den bara.”
Men debatten kommer inte att läggas ner. Och Sverige är splittrat. I höstas gjorde Språktidningen en undersökning om attityden till de, dem och dom. 39 procent föredrog de och dem. 26 procent dom, medan 31 procent inte hade någon uppfattning.
I en enkät som DN hänvisar till med 341 svensklärare som gjordes redan 2015 svarade 63 procent att det svåraste att lära ut i språket var användandet av de och dem.
Svenska Akademins ordlista (SAOL), som anses vara normgivande för stavning, har i DN skrivit en debattartikel i ämnet där de konstaterar att det dröjer innan de och dem blir som dom.
Själv kan jag bara konstatera att jag aldrig skrivit dom så ofta i en text som denna. Då förstår ni vilken sida jag ställer mig på.