De allra flesta skulle nog rycka på axlarna åt om det görs av en statlig eller privat aktör – så länge breven kommer fram, och det i rimlig tid. Men för utdelningen av post har statliga svensk-danska bolaget Postnord knappast upplyfts till rosaskimrande skyar i de flestas ögon. Ändå tycks det inte finnas på kartan att låta någon annan utföra samhällsuppdraget, när DN (18/1) nu rapporterar om Postnords minst sagt snåriga ekonomiska läge.
Att det skulle handla om en annalkande konkurs tillbakavisas av bolagets vd Annemarie Gardshol (SVT 21/1). Men när Postnord på senare tid visat en tydlig vilja att sänka ambitionen för postutdelningen är det just med den ekonomiska situationen som motivering. När det skickas färre brev är det inte lönsamt att dela ut dem lika ofta, vilket är logiskt. Här finns dock samhällsuppdraget som kräver att posten distribueras i hela landet inom två arbetsdagar, även där det inte är lönsamt.
Att det inte är hållbart i längden för Postnord att dela ut post enligt nuvarande uppdrag betyder dock inte att samma problem skulle gälla en annan aktör, som inte tvingats hantera stora förluster i den danska postverksamheten. En god idé för den postlagsutredning som regeringen nu tillsätter skulle vara att se över hur samhällsuppdraget skulle kunna lyftas från Postnords axlar till någon annan. Förutsatt att någon vill ha det.
Det borde vara en enkel slutsats att om ett bolag inte klarar av att utföra sitt samhällsuppdrag måste det flyttas. Uppdraget kan inte stå och falla med bolaget som råkar ha det just nu.
Ett potentiellt effektivt sätt att lösa postutdelningen vore till exempel att lägga den på landets tidningsdistributörer. De besöker redan brevlådor i nästan alla delar av landet de flesta av veckans dagar – ofta även på lördagar. Eftersom rundorna i bostadsområden redan görs lär merkostnaden inte bli ohanterlig om brev delades ut med tidningsdistributören.
Effektiviteten kan även vara upplyftande för de tidningsbud som i dag kan behöva ta sig uppför många trappor i lägenhetshus med endast ett fåtal tidningsprenumeranter. Om även brev ska delas ut lär antalet ärenden per hus bli fler, och budet kan då göra mer faktisk nytta per avverkad trappa. Fler tidningsbud än i dag skulle säkerligen behövas, men verksamheten lär ändå bli mer effektiv än dagens postutdelning.
Det är därför troligt att tidningsdistributörerna skulle vara intresserade av en upphandling om posthanteringen. Då kan Postnord i stället ägna sig åt den framtidssäkra pakethanteringen, som ökar med e-handeln.
Det är möjligt att inte heller någon annan aktör kommer att kunna utföra samhällsuppdraget att dela ut post på ett lönsamt sätt. Statsbidrag kan även då vara aktuellt. Men till att börja med bör erbjudandet ges till någon annan, som kan anpassa postutdelning till sin befintliga verksamhet. Samhällsuppdraget måste vara viktigare än bolaget Postnord.