REPLIK
I min ledare fanns tyvärr inte utrymme att dyka ner i detalj i det stora område som statligt företagsstöd och riskkapital utgör.
Det är sant, som Lars Mårdbrant skriver, att det tycks finnas mindre positiva effekter inom särskilda (ofta nischade) sammanhang. Men de positiva effekterna är, som just Anders Gustafsson konstaterat, ofta i form av "sockerkickar", som tillfälligt höjer en indikator, som sedan sjunker tillbaka när stödet försvinner.
Flera forskare, däribland Jason Potts som är världsledande inom forskning på innovationspolitik, sammanfattade nyligen forskningsläget såhär: "I flera av Ratios utvärderingar av dessa insatser visas att nyttan är begränsad. Företag som får stöd presterar inte bättre än bolag som inte får stöd, vare sig gällande omsättning, vinst eller tillväxt. Vidare har forskningen visat att stöd riskerar att ge upphov till så kallade bidragsentreprenörer: företag som sätter i system att söka bidrag."
Det är förstås möjligt att det ändå finns en mindre roll att spela för statliga företagslån. Men långt mer troligt är att de nästan 30 miljarder som varje år ges ut i olika former av lån, bidrag, riskkapital och andra företagsstöd skulle göra betydligt bättre nytta om de användes för att sänka företagsbeskattningen och för att ta bort andra hinder som hindrar företag att växa.