REPLIK
Det är intressant att notera hur MP och L undviker landsbygdspolitikens sakfrågor. Särskilt Liberalernas Hrdlicka som var med på första mötet 2022 och efterfrågade information som nu presenterades. Nu lägger MP och L fokus på att kritisera Hoburgs hembygdsförening.
Samhällen undergår kontinuerliga förändringar och på Gotland pågår gentrifierings-processer som riskerar att skapa klyftor när det flyttar in nya boende med påtagligt bättre ekonomi än den befintliga befolkningen.
Processen ser olika ut i Visby, på Fårö och på Storsudret. Tidskriften Horisont gjorde en undersökning av Visby 2022 och fann att andelen som bor permanent i innerstaden halverats på 50 år (Horisont nr.64 sommaren 2022). När endast en tredjedel av befolkningen i Visby bor där permanent påverkar det, enligt tidningen, hur världsarvet förvaltas och utvecklas.
Samma sak gäller på Fårö och Storsudret. På Fårö ägs 51 procent av fastigheterna av fastlänningar och på Storsudret är motsvarande siffra 43 procent (Horisont nr.70 sommaren 2023).
Hur landsbygden förvaltas och utvecklas är en produkt av flera faktorer, inte minst förutsättningarna att bedriva lantbruk. Mot den bakgrunden har vi i studiecirkelform undersökt hur marken brukas vilket är kopplat till vem som äger och bebor den.
För lantbruksverksamheter är det särskilt viktigt att äga större del av den brukade marken eftersom osäkerheten med arrenderad mark är svårhanterad.
Man kan exempelvis bli av med det och ett arrende är ingen säkerhet för lån vid investeringar. Det finns kopplingar mellan boendet på och brukandet av en jordbruksfastighet.
Mot den bakgrunden valde vi att studera hur ägarförhållanden på Storsudret ser ut i nutid. Det är alltid enklare att diskutera saker med fakta som grund.
En större fråga är vilken typ av jordbruk vi ska ha i Sverige och i vilken utsträckning det fortsatt ska vara fokus på storskalighet. I tider med ökad medvetenhet om problem med industrialiserad djurhållning och långa transporter av livsmedel kan det finnas skäl att omvärdera förutsättningarna för lokal livsmedelsproduktion.
Därtill är vi i Sverige i hög grad beroende av importerade livsmedel och hälften av maten kommer utifrån. Vår självförsörjningsgrad har sjunkit från 75 till 50 procent sedan 1988 enligt LRF.
En möjlig förklaring till gentrifieringen kan vara Gotlands popularitet som turistmål. Turismen är viktig och de fritidsboende är en del av vår vardag och vårt samhälle.
Samtidigt vill vi behålla en levande landsbygd med fungerande jordbruk. Det överordnande syftet med våra studier är att bättre förstå utvecklingen för att kunna påverka den.