Den trettonde mars hade jag en ledare med rubriken ”Var kommer vi kunna parkera i Visby?”. Där beskriver jag de funderingar jag har kring det minskande antalet parkeringsplatser i Visby. Jag vet att parkeringsavgifter inte är en långsiktig lösning på det parkeringsproblem som är i Visby under högsäsong. Men frågan är vad vi annars ska göra åt det? Ska vi bygga parkeringsplatser på tomter som skulle passa bättre till bostäder? Ska regionen satsa dyra pengar på att bygga parkeringshus som anpassas till högsäsong och sen står tomma? Fråga är komplex och tills man har löst den frågan är parkeringsavgifter den enda lösningen jag ser.
I fredagens GT frågade Centerpartiets riksdagskandidat tillika Gotlänningens politiska chefredaktör Eva Bofride på ett raljerande sätt efter den parkeringsstrategi som regionen arbetar med för fullt. Strategin var tänkt att vara klar redan i år för att kunna implementeras redan till sommaren, men den har blivit försenad. Jag är av den åsikten att det är bättre att leverera bra kvallitet men lite sent, än att leverera en undermålig produkt i tid. Det ultimata är att leverera bra kvallitet i tid, men ibland går inte det av olika orsaker. Men det är lätt att vara i Eva Bofrides kläder och bara gnälla. När det levereras dåliga underlag till fullmäktige tycker hon att man borde ha väntat och tagit längre tid på sig. Men när man som i fallet med parkeringspolicyn tar den tiden är det också fel. Nu blir det enligt tidsplanen en remissrunda efter sommaren för att sen hamna på politikernas bord. Det hela i god tid innan sommaren 2018. En process som de flesta borde vara nöjda med då möjligheten till en bra strategi på så sätt ökar markant, jämfört med att stressa fram ett beslut redan i vår.