När bostadsbristen i landet är av dagens omfattning måste vi börja se till var de fastlåsande problemen ligger och vilka förändringar som kan krävas.
Hyresgästföreningens Björn Johansson visar sig i sin replik inte vara intresserad av att gå utanför sin ideologiska ram, till synes helt enkelt därför att det hade varit obekvämt.
Vagt men likväl dramatiskt talar Johansson även om ”nedslående resultat” som följder av tidigare liberaliseringar, utan att närmare konkretisera.
Lite svävande försöker Johansson även utveckla med att en uppluckring av bruksvärdessystemet inte skulle lösa bostadsbristen i sig och därför vore en olämplig åtgärd att ta till.
En förändring av bruksvärdessystemet vore inte en enda och absolut lösning för en mer fungerande, mer tillgänglig bostadsmarknad.
Ytterligare regelförenklingar krävs för att möjliggöra fler och smidigare bostäder och ett mer gynnsamt företagsklimat är i sig viktigt för att skapa bättre incitament att bygga.
För det är helt korrekt att byggtakten måste öka. Mer byggande – med enklare regler – är trots allt brådskande och en friare hyressättning blir då en viktig pusselbit i ämnet.
Först då uppstår en riktig rörlighet på bostadsmarknaden som frigör utrymme för oetablerade. Till skillnad från vad Johansson verkar tro behöver inte viktiga åtgärder ställas mot varandra, som antingen-eller-alternativ.