Det är verkligen intressant att ta del av Jesper Skalberg Karlssons replik om det stundande samarbetet med SD. Han försöker aktivt blanda bort korten, men förhoppningsvis är väljarna i gemen klipskare än att köpa Skalberg Karlssons grunda resonemang. Han försöker bagatellisera den förskjutning som nu sker i svensk politik till ett resonemang vars bärande teori verkar vara ’ja men ni’rå?’.
Att lägga fram ett förslag i riksdagen och hoppas få majoritet för det, är en sak. Det gjordes av den förra regeringen och så görs också av den sittande. Det är inte heller märkligt att vi socialdemokrater uppmärksammar när Sverigedemokraterna lovar väljarna en sak, och därefter röstar annorlunda i riksdagen.
Att börja samarbeta i riksdagens utskott är faktiskt något helt annat. Det kräver med allra största sannolikhet att den som bjuds in till samarbete kräver något i utbyte för sitt stöd och sin samarbetsvilja. Det är helt nytt, och det är något som (M) kommer att börja ägna sig åt, medan (C) & (L) skyr de nya arbetsmetoderna som pesten.
Att låtsas om att Sverigedemokraternas stöd skulle vara gratis är naivt, inte minst mot bakgrunden att Jimmie Åkesson själv sagt att stöd till Moderaterna kommer att villkoras med krav på inflytande.
Så, frågan kvarstår: vad ser du, Jesper Skalberg Karlsson som möjliga samarbetsområden i det utskott där du är verksam - Miljö- och jordbruksutskottet? Vad är du beredd att erbjuda SD i utbyte mot stöd?
Som sagt, att lägga förslag i riksdagen och hoppas få majoritet för det är en sak. Att aktivt på utskottsnivå samarbeta med ett rasistiskt parti med nazistiska rötter är verkligen något helt annat.