Utvecklingens vinnare och förlorare

De digitala lösningarna blir mer populära under coronapandemin, medan andra verksamheter får det svårare.

Teknik & ingenjörskonst2020-05-04 05:52
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Intervju

Många vinner på utvecklingen, men vissa kommer att bli förlorare. Fil. dr Jonas Grafström, forskare i nationalekonomi och verksam vid bland annat Ratio och Luleå tekniska universitet, vill dock med nya boken Moderna Tider 4.0 – från kugge i maskineriet till vinnare bland algoritmerna (Volante 2020) ge en positiv bild av möjligheterna som väntar.
Moderna tider 4.0 är ingen uppföljare. Men om den hade varit det, vad hade de tidigare böckerna handlat om och när hade de lanserats?
– Boken är en anspelning på de olika industriella revolutionerna. Moderna tider 1.0 hade nog kommit vid ångmaskinens inträde, då många flyttade in till städerna. 2.0 är när elektrifieringen kom. 3.0 måste vara när man började föra in datorer. Jag försöker argumentera för att vi är på väg mot 4.0, med snabbare teknikutveckling än vi någonsin haft, vilket mestadels är positivt.

Finns det något som begränsar hur snabbt den tekniska utvecklingen kan gå?
– Den största bromsen just nu är politiken. Precis som tidigare slår tekniken politiken. Mycket av tekniken som finns kan ligga färdig att använda, men vara förbjuden. Ansvarsutkrävandet i lag för till exempel självkörande bilar måste ju komma på plats. Dessutom låter vissa företag bli att införa ny teknik för att de inte vill vara först. De vill inte göra sig av med anställda om de inte behöver.

Hur ser du på den utveckling vi bevittnar just nu, under coronapandemin?
– All teknikutveckling rör på sig där i bakgrunden. Vi kommer att se ett helt annat näringsliv när det här är klart. Många duktiga anställda som blir utan jobb kan då förverkliga sina egna idéer. Utvecklingen kan leda till positiva saker. Det kommer att gå bra, men inte för alla.

Framtidstro eller ej är något som delar människor just nu. Vad händer med framtidstron framöver?
– I vissa grupper kommer oron att öka. Till exempel lastbilschaufförer, som i dag har ett hyggligt betalt jobb. Deras framtidstro kommer inte att vara jättestor när lastbilarna blir självkörande och de måste gå tillbaka till skolbänken. Men de som äger sina lastbilar kommer att kunna tjäna mycket pengar på att de blir självkörande.

Galleriorna och butikerna – hur ser deras framtid ut?
– Utdöende butiker och gallerior i stadskärnorna har folk redan sett mycket av. Det som skulle ha skett på några år sker nu under pandemin på några veckor. De yngre i dag har en helt annan syn på hur man handlar. Men det som är intressant är att det inte har blivit mindre jobb, utan att arbetstillfällena i stället har ökat med lagren och utkörningarna. Och där det tidigare har varit affärer har det vuxit fram restauranger och caféer.

Hur stämmer den utvecklingen med många kommuners planer för stadskärnorna?
– Lokalpolitiker väljer att se och ta hänsyn till intressegrupper som man känner och som finns i dag, men de som inte har vuxit fram än hörs ju inte. Det som är på väg fram vet man ingenting om.