Från att ha varit ett land präglat av ekonomisk jämlikhet och med bra välfärdstjänster för alla sticker Sverige i dag ut som det land där ojämlikheten och inkomstskillnaderna mellan hög- och lågavlönade ökar mest.
Utvecklingen har drivits på av privatiseringarna i välfärden. Kombinationen av valfrihet och med skattemedel betalda vinstdrivna skolor och välfärdsföretag har med stora skattesänkningar för de mest högavlönade vidgat klyftorna och skapat ett mer ojämlikt Sverige.
Från näringslivets lobbyorganisationer, borgerliga ekonomer och politiker har det hävdats att löneskillnaderna i det svenska samhället är för små och att större löneskillnader skulle vara positivt och bidra till ökad ekonomisk tillväxt.
Idén de för fram bygger på tanken att ökad ojämlikhet med större löneskillnader och ökad skillnad mellan välavlönade förmögna och fattigare lågavlönade fungerar som sporre för de sämre lottade att arbeta hårdare.
Skillnaden ska fungera som morot och piska – en politik som genom jobbskatteavdragen tillämpades av den moderatledda alliansregeringen och där de välavlönade gynnades och ojämlikheten ökade.
Men idén om att ett ojämlikt samhälle med större lönespridning ger ökad ekonomisk tillväxt möter kritik bland forskare. Enligt LO-rapporten ”Jämlikhet och tillväxt” säger beräkningar från OECD att den snabbt ökande svenska ojämlikheten inte haft några positiva effekter utan snarare minskat den svenska tillväxtpotentialen med drygt sju procent.
Det vidgade gapet mellan hög- och lågavlönade riskerar att skapa ett mer segregerat samhälle där hälsa och utbildningsnivå påverkas negativt och där den tillit som finns mellan medborgare i ett mer jämlikt samhälle riskerar att gå förlorad.
Samma studier visar att en aktiv omfördelningspolitik med insatser riktade till de lägsta inkomstskikten ökar den ekonomiska tillväxten.
I en studie från OECD har forskarna inte hittat något negativt samband mellan omfördelning och ekonomisk tillväxt. Tvärt om. En omfördelning och tillgång till en bra och jämlik skola, ett väl utvecklat välfärdssystem med bra socialt skyddsnät, bra sjuk- och arbetslöshetsförsäkring, goda pensioner och en jämlik tillgång till vård och omsorg bidrar till ekonomisk tillväxt.
Även i Sverige borde skolan kunna bidra till att minska ojämlikheten. Men till det krävs förändringar som att bryta skolsegregationen och till samhället återta skolan från marknaden.
De privata skolföretagen har sedan den fria etableringsrätten för skolor infördes genom val av etableringsplatser drivit på segregationen. Den har förstärkts av det fria skolvalet.
Skillnaden och ojämlikheten kan bli självförstärkande med lägre skatter, minskad omfördelning och fler marknadslösningar som hinder mot välfärdssamhället och motverkande en bra ekonomisk tillväxt.