LIBERAL ASPEKT
Det larmas om en läskris. Det larmet har ljudit en bra stund. Elever som går i skolan utan att knäcka läskoden och därför får svårt att hänga med i undervisningen. Och istället för pappersböcker och mer träning, erbjuds de lyssneläsning som plåster på såren.
I mediebruset är det ofta svårt att skönja positiva nyheter om skolan, men de finns. Ett exempel är de skolor och kommuner som genom riktade satsningar lyckats vända trenden, och fått fler elever att bli duktiga läsare.
En av dessa är Sandeplansskolan i Höllviken, Vellinge Kommun, där satsningar gjort att i princip inga elever på högstadiet behöver lyssna på inläst material på lektionerna. Där har lyssneläsning blivit en ickefråga, går att läsa i tidningen Vi lärare (12/11-24).
Eller Lunds kommuns samlade satsning, som Sydsvenskan (22/1) rapporterar om. Den visade positiva resultat redan efter ett år. Hösten 2023 var det 37 procent av eleverna i årskurs tre i kommunen som inte nådde nivån som krävs i årskursen, hösten 2024 var det 28 procent. Efter tredje klass fokuserar skolan inte längre på läsundervisning, istället förutsätts läsförmåga, varför skolans tidiga år är särskilt viktiga.
Knäckfrågan för att kunna upprepa framgångarna på andra ställen är förstås att bena ut vad det är som fungerat. I Lund har man satsat på språkstimulerande lekar i förskolan, kartlägger alla lågstadieelevers läsförmåga med hjälp av ett testverktyg tre gånger per läsår, fortbildning för lärare, och särskilda insatser för de barn med svenska som andraspråk.
En av de två språkutvecklarna kommunen anställt för att jobba med att fler elever ska nå godkänt, säger något viktigt: "Vår rekommendation är att dra ner på digitala läromedel i den tidiga läsinlärningen – för man läser med ögonen och inte med öronen."
Mycket av det som fungerar är varken raketforskning, eller dyra inköpta verktyg och koncept, utan klassisk undervisning. Högläsning i grupp, där lärare och elever turas om att läsa. Engagerade bibliotekarier. Bokklubbar och organiserade lässtunder. Eller som Sandeplansskolans rektor Jenny Ljung sammanfattar det: "Det är kanske ”old school”, men alla vinner på det."
Det hela handlar även om att tro att alla elever kan lära sig, bara de får rätt stöd och tid för mängdträning. Slutsatserna är kanske inte flashiga eller säljbara för käcka skolkonsulter, men erfarenheterna från skolorna som lyckas behöver spridas till fler. Inte minst till de kommunpolitiker som kan ge skolorna förutsättningarna att lyckas.