Högerextremismen är som Pandoras ask – öppnar man den flyger olyckorna över världen. Och det ligger inget hopp kvar i botten på asken, som i den grekiska mytologin. Släpper vi ut högerpopulismen, släpper vi fram rasism, högerextremism, nazism och andra våldsbenägna krafter.
Populisternas väljarstöd överdrivs ofta. I själva verket ökar de inte mycket. De gör ett ryck i början, står sedan och stampar på samma fläck, oftast under 20 procent. Några av dem är på dekis just nu - Ukip i Storbritannien, Wilders i Nederländerna och Marine Le Pen i Frankrike.
Stora blir populisterna först när etablerade partier på högerkanten anammar deras agenda och gör dem till sina allierade. Som stödpartier och koalitionspartner till konservativa och högerliberala partier får populisterna legitimitet, inflytande och verklig makt. Sedan kan det gå fort utför för demokratin, särskilt om vänstern är svag och mitten är splittrad.
Fidesz i Ungern, som är ett systerparti till Moderaterna i Europaparlamentet, har gått längst i främlingsfientlig och auktoritär riktning. Regeringschefen Viktor Orbán har nära band till Putin, och Ungern har blivit en mötesplats för antidemokratiska och EU-fientliga rörelser från hela världen. I Orbáns skugga frodas också ett uniformerat högerextremt parti, Jobbik. Man utrotar inte populismen genom att anamma den. Den växer och blir extremare.
I Österrike har ett annat systerparti till Moderaterna, det konservativa ÖVP, överlämnat halva makten, däribland utrikespolitik, försvar och inrikes säkerhet, till det högerextrema FPÖ, som grundades av nazister 1955. FPÖ undertecknade 2016 ett samarbetsavtal med Putins maktparti Enade Ryssland om att bland annat verka för ”uppfostran av den unga generationen i en anda av patriotism och arbetsglädje”.
I Tyskland lutar CDU:s systerparti CSU i Bayern, som ingår i förbundsregeringen, alltmer åt höger och har numera sin egen flyktingpolitik. CSU, som ska möta väljarna i sin delstat i oktober, fruktar konkurrensen från högerpopulisterna (AFD). AFD började som en protest mot euron, men attraherar nu högerextremister och nazister. Partiet härjar framför allt i östra Tyskland (före detta DDR).
2019 blir ett kritiskt år för Europa. Det ska hållas val till Europaparlamentet och en ny Kommission ska utses. Samtidigt ska Storbritannien lämna EU, med eller utan avtal. Britterna är splittrade och inbegripna i en ny uppslitande diskussion om migration och medborgarskap. Ännu ett exempel på hur det går när de konservativa allierar sig med populisterna.
Vi vet att populister och högerextremister från Europa och USA (däribland Trumps före detta chefsideolog Steve Bannon) mobiliserar för att stärka sin plattform i Europaparlamentet, där platserna är lättåtkomligare än i de nationella valen. Det vore en triumf för populisterna och en besvikelse för de demokratiska krafterna i Europa om Sverige i det läget öppnade Pandoras ask för SD.