Jag har liknat Trump vid en illusionist som med ena handen får oss att titta åt ett håll medan det viktiga, ofta utan debatt, sker på annat håll. Taktiken är presidentens allt osmakligare utfall.
Han började med att ljuga om att Obama inte var född i USA och har fortsatt med allt hätskare attacker. Psykologer ifrågasätter hans mentala hälsa men påhoppen är en medveten strategi.
Han senaste trick är det allvarligaste. Via datorn sprider han hatpropaganda från fascistiska rörelser. Media upprörs. Den brittiska premiärministern och alla normalt funtade protesterar.
Men i mediebruset passar han med sina republikanska drabanter i kongressen på att utan analys och debatt pressa igen det värsta skattepaket som sett dagen ljus. Tidigare omläggningar har skett öppet och efter dialog och djupa analyser. Nu kuppas ett enormt skatteomfördelande.
Alla oberoende analyser visar att det på sikt kommer att gynna de rikaste på bekostnad av vanligt folk. Stora förlorare blir paradoxalt nog de utsatta väljare som avgjorde valet i fjol. Man sänker bland annat bolagsskatten från 35 till 20 procent, andra kapitalskatter och gynnar i synnerhet de rika kapitalägare, som betalat för republikanernas kampanjer och nu kräver betalt.
Facit är att vinsterna efter skatt ökar på lönernas och pensionernas bekostnad. Det är denna omfördelning av skattebördan från kapitalägare till de breda lagren som avslöjas av aktiebörsernas glädjekurser.
Samtidigt som världen skriker efter minskade inkomstklyftor, och USA borde reparera sin infrastruktur och klara sin allt mer åldrande befolknings vårdbehov, går man den totalt motsatta vägen.
Det är ingen bra PR att ge mer pengar till miljardärerna och skapa otroliga budgetunderskott. Som alibi ligger därför mindre kortsiktiga lättnader för medelklassen.
Trumpgänget hävdar utåt att paketet ska betala sig självt genom högre tillväxt. Samma nonsensargument som Reagan använde och felaktigt använts i svensk skattedebatt. Facit har alltid blivit jättelika budgetunderskott, som vanligt folk i slutändan tvingats betala.
Nu blir enligt alla oberoende kalkyler de samlade underskotten ofattbara ”många miljoners miljarder”. USA tvingas låna från Kina för att ge förmåner till sina rikaste.
När notan ska betalas blir det inte försvaret eller vinsterna som drabbas utan kraftiga nedskärningar i sjukvården, i utbildningen och i alla andra program som gynnar de breda folklagren. Men hur stora klassklyftor klarar USA innan systemet brakar ihop?