Sverige har tagit plats i FN:s säkerhetsråd i ett läge när världen är mer turbulent än på många år. Sedan länge gällande principer för mellanfolklig samlevnad ifrågasätts, och respekten för mänskliga rättigheter tycks minska. Populism och nationalism hotar de politiska och ekonomiska framsteg som uppnåtts under de senaste 60-70 åren.
Donald Trump är ett nästan övertydligt exempel på dessa tendenser. Trump blir den förste öppet främlingsfientlige presidenten i USA i modern tid. Han misstror det mesta både i sitt eget land och i världen.
Hans förvirrade slutsats är att USA ska slå in på en isolationistisk väg, skrota den frihandel som lyft hundratals miljoner ur fattigdom och gynnat alla länder, även USA, och bara delta i internationellt samarbete om det ligger i USA:s direkta intresse.
Trump har redan innan han tillträtt ökat spänningen i världen, och värre kan det bli om han får chansen att förverkliga sina hugskott. Risken för ödesdigra misstag är stor, både i Europa (Ukraina, Baltikum) och i Asien (Sydkinesiska sjön). För att inte glömma Nordkorea, och andra heta fläckar.
För Europa handlar det framför allt om att hålla ihop EU. En prövosten är britternas utträde ur EU (Brexit), också det ett utslag av illa genomtänkt isolationism. Den antidemokratiska utvecklingen i Polen och Ungern måste stoppas, och populisterna slås tillbaka i valen i Frankrike, Tyskland och Nederländerna. Det blir ett tufft år för EU.
Men Europa står inför fler utmaningar. Eftersom det är uppenbart att den transatlantiska länken håller på att försvagas, och att USA också minskar sitt engagemang i Mellanöstern, måste Europa ta ett större ansvar för sin egen säkerhet, och med tiden också ordna upp förbindelserna med Ryssland. Europa kan inte fortsätta att ha en så dålig relation till en så stor granne, och även Europa (Väst) har begått misstag.
Freden i Syrien lär dröja, trots vapenvilan, offensiven mot IS i Mosul i Irak har kört fast, och de humanitära problemen växer, där liksom i Jemen. Libyen är en annan krigshärd. Mellanöstern är Europas bakgård, som sträcker sig ner mot Centralafrika. Vill vi slippa nya flyktingströmmar och ökad terrorism, måste Europa engagera sig starkare i denna region. Politiskt, ekonomiskt - och militärt.
Här kommer medlemskapet i FN:s säkerhetsråd väl till pass, som observationspunkt och som en möjlighet för Sverige att göra en extra insats för fred, säkerhet och ett bättre liv för många människor. 134 nationer står bakom vår rådsplats. Det förpliktar!