Den 6 november går amerikanska väljare till kongressval. Kongressen har två kamrar. Representanthuset där antalet platser är 435 som alla ska väljas på två år i höst. Och senaten där varje delstat oavsett storlek har två platser och mandattiden är 6 år. I år står 35 platser på spel.
I dag har republikanerna (R) majoritet i båda kamrarna och har dessutom presidentposten och majoritet i högsta domstolen. Denna unika maktposition kan nu hotas och normalt brukar sittande presidenter tappa i mellanårsvalen.
Men Trump är ingen vanlig president och landet är mer kluvet mellan R och demokraterna (D) än kanske någonsin tidigare i fredstid. Invektiven haglar särskilt från Trump.
På ytan kan det verka lättare för D att vinna senaten då det för närvarande är 51 R mot i praktiken 49 D. Men uppgiften är svår då det är många fler D som ska förvara sina platser i årets val. Det räcker inte heller med att vinna en extra plats då vicepresidenten Pence har en egen plats som gör att han får utslagsrösten.
D har större chans att vinna representanthuset och därmed hindra Trump från ny lagstiftning och stödja utredningar om hans administrations skumma affärer. I befolkningen finns en rätt stor majoritet av demokrater och oberoende framför allt bland olika minoriteter, fackligt aktiva och bland kvinnor.
Men det räcker inte med att många miljoner fler röstar D eftersom enmansvalkretsarna är riggade av republikanska guvernörer att garantera att D vinner sina mandat med överväldigande majoriteter medan R vinner sina med mindre majoriteter. Avgörande för valet blir om antipatin mot Trump är starkare än stödet bland anhängare.
Bråket kring tillsättningen av en urkonservativ domare i högsta domstolen sägs ha gett energi åt Trumpsidan. Ekonomin har varit hans slagnummer med rekordvinster på börserna och rekordlåg arbetslöshet men nu upptäcker allt fler att de jättelika skattesänkningarna ledde till enorma budgetunderskott mitt i en internationell högkonjunktur.
Milton Friedman hävdade att det enda sättet att minska offentliga utgifter var att först genom skattesänkningar skaffa sig jättelika budgetunderskott. Nu börjar alltfler R att ge sig på populära system för stöd till sjukvård och kräva att pensionerna måste minska - skattesänkningarna för de rikaste och företagen är däremot heliga. Kanske denna öppenhet blir avgörande för valet.
Putin vann ryska presidentvalet stort genom att hålla tyst om att höja pensionsåldern till efter valet. Kanske Trump snart ångrar att han inte tog efter sin ryske vän?