LIBERAL ASPEKT
Regeringen storsatsar på en upprustning av vägnätet i hela landet. Det är en helt korrekt prioritering.
Vägunderhållet i stora delar av Sverige är kraftigt eftersatt. I en analys som branschorganisationen Transportföretagen släppte i våras framgår det att riktigt illa är det i Jämtlands län, där 20,1 procent av vägnätet klassas som “mycket dåligt”. Därefter följer Västernorrland med 18,5 procent samt Gävleborg och Dalarna som har 16,6 procent "mycket dålig" väg.
I Skåne, där slitaget är hårt på många sträckor eftersom stora delar av Sveriges export och import transporteras den vägen, är situationen akut och risken är att det bildas ännu värre flaskhalsar när Fehmarn-Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland står klar. Region Mälardalen med ansvar för vägarna i Uppsala, Västmanland, Örebro och Södermanland har även de flaggat för att behoven av vägunderhåll är enorma.
Illa skötta vägar orsakar både allvarliga olyckor och ekonomiskt bortfall för såväl små som större företag vilka är beroende av robusta transporter. Att det svenska vägnätet från norr till söder rustas upp är därför av högsta vikt. Det förstår alla som lever sitt liv utanför huvudstadens tullar.
När den stora nationella morgontidningen torsdagen den 3 oktober, efter att infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) presenterat sin budgetproposition, trumpetade ut att “vägarna vinnare när 1 171 miljarder öronmärks till trafiken” fanns det därför mycket att glädjas åt. Naturligtvis luftade en och annan surkart strupen och ifrågasatte regeringens prioriteringar mellan väg och järnväg, vilka innebär att underhållet av järnvägen får 210 miljarder kronor medan vägarna får 354 miljarder. Men det är inget att lägga någon större vikt vid.
Även om tågtrafiken är viktig för hela landet handlar det också om att anpassa upprustningen efter vad som är möjligt. Att laga och ersätta föråldrade spår innebär att man måste stänga av sträckor och ställa in avgångar. Detta samtidigt som allt fler vill åka tåg. Trafikverket måste utgå ifrån vilka arbeten järnvägen klarar av utan att trafiken kraschar helt. Vägtrafik går på ett helt annat sätt att leda om och anpassa.
Det kommer att ta tid att ta igen underhållsskulden inom svensk infrastruktur, om det ens är möjligt. Infrastrukturminister Carlsons storsatsning är dock ett stort steg i rätt riktning mot ett vägnät utan sprickbildningar och potthål.