DEBATT
Det finns ett starkt politiskt stöd i tekniska nämnden för samarbetsavtalet med Cementa. Isabel Enström anför i en replik i GT att det finns risker med det nu beslutade samarbetsavtalet.
Diskussionen vid tekniska nämndens möte innan beslutet om samarbetsavtalet i augusti var öppen och bra och många av de frågor som uppstod under mötet besvarades under själva sittningen.
Bristen på grundvatten gör att politiken och samhället i stort måste vidga sitt synfält. Årsnederbördsmängderna har de senaste fem åren varit mycket under normalnivå.
Grundvattenmagasinens vattenuttag för dricksvatten på norra Gotland räcker inte på långa vägar till för att försörja ens det befintliga ledningsnätet och absolut inga nya abonnenter.
Det finns nu också domar som kräver att vissa abonnentgrupper i Hide norr om Slite måste få vatten av Region Gotland inom bara några år, trots att inget extra vatten i nuläget finns att tillgå.
Sedan flera år tillbaka har det i flertalet regionala vattenforum på ön med berörda vattenexperter, tjänstemän, politiker och företrädare från industrin förts samtal om den alltmer akuta dricksvattensituationen.
Dessa vattenforum har funnit det vara en rimlig väg att utveckla möjliga lösningar för samarbetsavtal med kalkstensindustrin för att lösa norra Gotlands stora vattenproblem. Detta arbete finns även med i Gotlands va-strategi.
Det enda rimliga alternativet till det nu beslutade samarbetsavtalet för nyttjande av täktvatten där Cementa bekostar ett membranreningsverk, är anläggande av ett nytt bräckvattenverk även på norra Gotland.
Erfarenheterna från södra Gotland är att sådana tekniska investeringar för att avsevärt höja dricksvattentillgången skulle kosta betydligt mer, både att anlägga och att ha i drift.
Att nu få till stånd ett samarbetsavtal kring dricksvatten som sträcker sig 20 år framåt i tiden känns därför som ett otroligt viktigt framsteg. Även efter de 20 åren kommer det givetvis också finnas tillgång till stora mängder täktvatten för fortsatt dricksvattenframställning.