I somras reste jag med familjen till Italien. Samma dag vi lämnade ön Capri uppstod ett allvarligt vattenförsörjningshaveri på ön. Capris borgmästare stängde då av ön från turister under flera dygn för att vattenförsörjningen inte skulle räcka. Det väckte mycket tankar kring att samma sak faktiskt i närtid kan drabba Gotland.
I vintras lämnade Centerpartiets fullmäktigegrupp in en motion till Regionfullmäktige om vikten av att skyndsamt påbörja utredningar kring möjligheterna för storskaligt utökad vattenmagasinering. Detta då det bräddar ca 2 miljoner kubik vatten ut i havet varje år från Tingstädeträsk, vars insjövatten idag försörjer Visby med vatten.
Behovet av mer vatten i Visby är ett väldigt prioriterat område som kräver många hundra miljoner kronor i både reinvesteringar och nyinvesteringar de närmaste åren. Med det som utgångspunkt har Centerpartiet därför lagt fram dessa politiska förslag om att Region Gotland i större utsträckning än idag måste nyttja sina tillgängliga sötvattensresurser på ön på ett betydligt mer ansvarsfullt och genomtänkt sätt.
Annars är risken stor att allt för stora investeringsmedel koncentreras till Visby. Och med onödigt komplicerad och dyr teknik i form av saltvattenrening och andra reningstekniker. Som vid det av Centerpartiet föreslagna billigare alternativet med höjd vattenlagringskapacitet av öns eget sötvatten helt enkelt inte behövs.
I juni fattade dock Tekniska nämnden beslut kring Centerpartiets viktiga motion. Den ansågs av Tekniska förvaltningens tjänstemän vara besvarad, (d.v.s. att Regionen redan jobbar i linje med intentionerna i motionen.) Så allt arbete kring denna ytterst seriösa motion blev ”mycket väsen för ingenting” och läggs nu i en byrålåda på förvaltningen.
Att som Tekniska förvaltningen och styrande politiker nu gjort, d.v.s. ”att anse att motionen är besvarad” och att INTE prioritera upp frågan, är i grunden ett svek mot Gotland men i synnerhet mot norra Gotland. För på norra Gotland finns ett skriande vattenbehov som fått stå tillbaka för öns andra VA-investeringar i mer än 25 år. Trots att en stor andel av den fastboende befolkningen faktiskt bor på norra Gotland.
För det finns inga sådana utredningar som Centerpartiet har föreslagit som ens har påbörjatseller genomförts av Region Gotland. Tekniska förvaltningens svar syftar mer till att man jobbar ”långsiktigt med frågan”, men underförstått att det kommer eventuellt hanteras om kanske först 10 till 20 år.
Region Gotlands vattenförsörjningsplan riskerar därmed hämma bostadsutvecklingen och att Gotland hamnar i fler och helt onödigt svåra och kostsamma beredskapssituationer. I brist på kloka politiska omprioriteringar.
Vad väntar Region Gotland och Tekniska nämndens M och S-styrda politiker egentligen på?