Agne Johansson, regionombud på Torg- och marknadshandlarnas riksförening Tomer, är starkt kritisk till detta med att införa kassaregister för marknadsknallar.
- Väldigt många av oss undrar och spekulerar. Det finns massvis av frågetecken som ännu måste utredas. Jag tycker att Skatteverket har lagt ett förslag utan att tänka på följderna för marknadshandeln, säger Agne Johansson som menar att det i högsta grad kan komma att påverka marknaderna på Gotland.
Folk vill inte vänta
Enligt honom är ett av de största problemen att man inte förstår hur försäljningen går till på en marknad, jämfört med i butik. Köer bildas inte på samma sätt och folk vill inte vänta för länge vid ett marknadsstånd för att betala.
- Det skulle ta för lång tid och det finns många faror med datorer vid utomhushandel. De kan börja krångla eller sluta att fungera vid för varmt eller kallt väder, regn eller elavbrott. Skatteverkets argument för lika villkor är bra, men det finns en väsentlig skillnad mellan marknadshandel och butikshandel, då vi är utomhus. Jag välkomnar förslaget när skatteverket har kommit med lösningar på alla arbetsmiljöproblem som kan uppstå.
80 procent slutar
Agne Johansson hänvisar till en undersökning som Tomer gjort bland sina medlemmar, på frågan om hur lagen skulle påverka deras verksamhet. Resultatet visade att hela 80 procent av dem som livnär sig på marknadshandeln skulle sluta om lagen infördes.
På Gotland är knallar i regel mindre men många större åker varje år till Gotland för att sälja sina produkter. Kenneth Svensson från Troxhult, Gullabo, står på Slite marknad och säljer egentillverkade Svenssons tofflor. Han åker årligen till Slite, Hemse och Klinte, som är Gotlands största marknader, och 45 andra marknader i Sverige.
- Det finns ingen knalle som vill ha de här kassaregistren. För det första har inte alla råd med att köpa ett. Nej, förslaget är vansinnigt och vi kommer att tappa många knallar, säger Kenneth Svensson, som dock inte kommer att lägga av om lagen införs.
De små försvinner
Gotländske företagaren Oskar Ahlyr säljer brända mandlar på samma marknad. Han åker bara till Slite. De andra marknaderna är för små och lönar sig inte.
- Många mindre säljare kommer definitivt att försvinna om de måste ha kassaregister. Hälften skulle nog inte känna att det är lönt att köpa ett dyrt kassasystem, säger Oskar Ahlyr.
Vartan Abgarian säljer mat vid marknaderna. Han står själv och helgrillar lamm och hjort på plats, och har medarbetare som säljer köttet i olika maträtter vid ett stånd.
Han har hört talas om förslaget om kassaregister och vet att han själv kommer att vara kvar även efter en lagstiftning, men han är orolig för att marknaderna kommer att utarmas.
- Jag är till hundra procent säker på att de små försäljarna som berörs kommer att försvinna. Den här lagen skulle bara drabba dem som redan är små eller som har ett annat företag men som säljer i liten skala på marknader.
Billigare kassasystem
Han har själv sett på kassor som tagits fram för att passa marknader, billiga och anpassade system för cirka 4 000 kronor, vilket han tycker är bra. Ett kassasystem skulle ändå ställa till det för honom.
- Jag skulle oroa mig för att ha personal nog att klara av kassan och kanske behöva stå där själv. Jag behövs vid grillningen.
Lagen om certifierat kassaregister infördes 1 januari 2010 och gäller verksamheter som säljer varor och tjänster mot kontant betalning.
Ett kassaregister innebär att man registrerar all försäljning och annan löpande användning, som utskrift av kvitton. Endast kassaregister som är certifierade av Skatteverket får användas i företagets verksamhet.