Gåtan är löst

23 augusti 2011 04:00

Ovanför den port i S:ta Karins ruin, som vetter mot S:ta Katarinagatan, finns en medeltida inskrift vars innebörd länge varit en gåta. Inskriften flyttades dit på 1800-talet, från valvet på Bergmanska huset, på S:t Hansgatan 36, bara en liten bit därifrån. Där har inskriften suttit över en port till det köpmanshus som låg där.

I slutet av förra veckan samlades ett antal intresserade till ett seminarium på Landsarkivet i Visby, för att en gång för alla försöka lösa gåtan.

- Vi var flera stycken som gått och funderat på det här en lång tid, säger Per Stobaeus, en av dem som deltog i seminariet.

Han är historiker som skrivit om gotländsk medeltid och arbetar till vardags på handskriftsavdelningen på universitetsbiblioteket i Lund. Som deltidsgotlänning har han många gånger passerat den svårtydda inskriften, bestående av drygt 40 bokstäver som bildar ett antal ord, och funderat över dess innebörd.

- Många ser den på väg till Stora torget - både turister och gotlänningar och många har försökt lösa inskriften, men den är knepig för det finns inga mellanrum mellan orden och en del av bokstäverna är ganska konstiga. Den är lite slarvig, det är nog så att stenhuggaren fick ont om plats och har fått tränga ihop bokstäverna, säger Per Stobaeus och fortsätter:

- Men vi lyckades lösa den - vi tror det i alla fall.

Tidigare forskning har kunnat slå fast att språket är plattyska eller lågtyska, vid den tiden ett väldigt viktigt språk - Hansans språk.

- Början på inskriften var ganska rätt löst, men på slutet har man gissat ganska mycket och de tolkningar som gjorts förut går ut på att flera bokstäver är felskrivna, säger Per Stobaeus.

Leonard Bygdén tolkade i början av 1900-talet skriften ungefär så här: Den som äger detta hus han skall giva tionde till Oluf Jacobi Gotlänningen.

Med gemensam kraft och med hjälp av lexikon, kom man vid seminariet i förra veckan fram till ett betydligt trevligare budskap: Den som ska äga detta hus, honom give gud lycka och goda år".

- Även om det är svårt för oss att läsa så måste tanken ha varit att alla som gick förbi, eller alla som talade tyska i alla fall, kunde läsa den och att det i den stund de läste den blev en lyckönskning, både över husägaren och över de som gick in genom porten, säger Per Stobaeus.

Inskriften är troligen från 1300- eller 1400-talet.

- Den är rätt så speciell, det finns naturligtvis många liknande inskrifter i Tyskland, men det verkar vara ovanligt med inskrifter som är så gamla, säger Per Stobaeus.

Även orden i sig är intressanta.

- Orden "goda år", som ju är samma som "gutår" ett gammalt svenskt ord för "skål", som betyder gott år. Så det är tyskans motsvarighet till det svenska uttrycket "gutår", säger Per Stobaeus, som nu hoppas att fler ska ha glädje av att gåtan med inskriften i S:ta Karin fått sin lösning.

Så jobbar vi med nyheter
Vilda Engström